Till innehållet på sidan
Tomas Jarvid
,

Konsten att inte mista sin själ

Min predikan från Ulricehamns kyrka i söndags på 6e söndagen efter trefaldighet.

Sovande Josef i När kyrka.

Här är predikan jag höll i söndags. Jag tyckte själv det var lite nervöst att kalla saker vi alla strävar efter för ”skitdrömmar” men jag tror att det hela landade ganska bra hos åhörarna. Hoppas det här kan vara till glädje för dig också!

Bibeln som kungen gillade

Läser man försättsbladet till förra bibelöversättningen 1917 så står det att den är gillad av konungen. Gustav V alltså. Idag tycker jag verkligen jag håller med. Jag gillar hur dagens evangelium står skrivet i den gamla översättningen.

Vi hörde att det inte hjälper att vinna hela världen om man får betala med sitt liv. Förut läste man istället:

”Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men förlorar sin själ?”

Själva ordet (psyche) på grekiska kan betyda både liv och själ men jag tänker att det man far efter här är livet som inte bara är att överleva utan att leva som oss själva, som skapade av Gud och till att leva i rätt relation till allt omkring oss. Det kanske inte är det vi brukar mena med ”själen” direkt men vi har andra uttryck som går i samma riktning, som att någon sålt sin själ.

Vill man vara lite fri och vitsig i översättningen kanske man också skulle kunna säga att man kan förlora sitt skäl med k, missar sitt syfte i livet. Eller att man kan förlora sig själv i jakten på allt annat. Man missar det man var här för från första början.

Efterföljelse

Idag är det ”efterföljelse” som är överskriften och det är ju ett jätteämne som vi inte kan säga allt om så idag får det handla om att bevara sin själ. Leva i sin kallelse.

Vi mötte Amos i gamla testamentet. Han har kommit med en ovälkommen profetia mot kungen och riket och översteprästen vill tysta honom.

Amos ger det lite konstiga svaret att han inte är en profet, vilket han ju är, men vi får förstå att profet kan ha varit lite av ett jobb på hans tid. Det rör sig då om personer kopplade till hovet eller templet, som får bröd för att profetera och då ligger det kanske lite väl nära till hands att säga sådant som faller i god jord hos dem man får betalt av.

Men Amos han har bara motvilligt blivit profet. Han hade nog gärna stannat med sin boskap och sina fikonträd men nu har Gud kallat honom. Och han gör det han fått i uppgift och bär fram sitt uppdrag. Han håller fast vid den väg han är kallad till.

Paulus och company säger liknande saker. Om jag kunde brodera och hade mycket garn kunde jag velat ha en bonad med en av verserna:

Gud har funnit oss värdiga att anförtros evangeliet, och därför talar vi som vi gör; det är inte människor vi vill vara till lags, utan Gud, som prövar våra hjärtan.

De lever i sin kallelse, de bevarar sin själ. Har integritet kan man säga.

Jesus är förstås ingen sellout han heller. Precis före vårt evangelium har Petrus försökt få honom att inte alls gå till Jerusalem och bli dödad utan vara lite smart men han följer sin väg. Och han säger att den som vill gå i hans spår också ska ta efter hans sätt!

Ruggigt aktuella ord

Jag tycker orden om att försöka vinna hela världen men förlora sin själ känns ruggigt aktuella idag. Det är de säkert i alla tider men världen har ju blivit galen på nya sätt.

Det finns miljardärer som vill leva för evigt, andra miljardärer som vill ta hela världens öde i sina händer och tycker de är lämpade till det, influencers leder oss i drömmar om lyx.

Att vinna världen är en rätt bra sammanfattning av vår tids materiella drömmar. Man vill ha mer. Man vill ha allt. Och jag tror inte någon av oss är helt fri från att tänka så. Vare sig vi har mycket eller lite så blir alltför mycket i livet som en tävling.

Skitdrömmar

Jag läste någon skribent som såg med oro på vår tids drömmar och även om jag glömt vem det var minns jag vad han eller hon sa.

”I vår tid drömmer vi skitdrömmar”, var orden.

Då tror jag personen menade att mycket handlar om att ha något fint att visa upp inför andra. Allt kan vara en tävling. Inre saker som konst eller vad det kan vara räknas inte riktigt i vårt materiella samhälle. Drömmen om att bygga en bättre värld tillsammans ligger också illa till för mer egoistiska projekt tycker jag. Ni får fundera på om ni håller med.

Vad är en bra dröm att sträva mot egentligen? När vi talar om efterföljelse och om att inte förlora sin själ så tror jag frågan om vad vi längtar efter är otroligt viktig. Vad är det för berättelse jag vill att mitt liv ska vara en del av? Det är så otroligt lätt att bara åka med och så svårt att tänka själv i vår tid. Jag skulle gärna be:

Gud, låt mig vakna ur andras drömmar, inte ta över dem så lätt utan ha egna som betyder något för mig. Och låt mig leva i din dröm Herre om Guds rike ibland oss. Låt den ge mitt liv riktning. Amen

Det är det första jag vill ha sagt idag om att följa Jesus: Jesus vänder sig emot att göra livet till en tävling. Man ska vara som barn just för att de står utanför det sociala tävlandet. Istället får man öppna sig för att Gud håller på att bygga sitt rike här och nu.

Maktparadoxen

Jag tänker också på Dacher Keltner när jag hör om att vinna världen. Keltner är en berömd psykolog som skrivit om ”maktparadoxen”. Hur man får och förlorar inflytande.

Han menar att många som får makt i samhället får det tack vare sina goda sidor. Man samarbetar, ser till att folk får det bättre, lyssnar och sånt. Såna vill vi gärna ge inflytande så då stiger man i status.

Men sedan kan det mycket väl gå åt skogen. Makt gör oss nämligen mindre empatiska, man blir sämre på att bedöma hur andra känner sig och makten kan göra att vi blir mindre uppmärksamma på andra. Och då förlorar vi ju värdefull kunskap, blir sämre på att samarbeta och vinna förtroende och det kan gå utför med oss.

Makten kan helt enkelt göra att man tappar markkontakten. Eller ”förlorar sig själv” kan man också säga. Det kan man se i tusen skandaler både utanför och inuti kyrkan.

Ödmjukhet

Det andra jag vill säga är att efterföljelsen handlar om ödmjukhet och om att ha fötterna på jorden. Jesus kunde säkert blivit kompis med de mäktiga i sin tid och sugits upp bland dem, det är en frestelse som kommer med att få inflytande men han gjorde inte det. Det är otroligt mäktigt för vem av oss skulle klara det?

Jag fick hälsa på förrförrförre skarabiskopen Lars-Göran Lönnermark nyligen och jag tänkte att han är min hjälte på detta område.

Han har ju varit överhovpredikant och vigde kungligheter i tv och sånt och vid samma tiden hamnade jag också ibland på vanliga gudstjänst i skara där han levde som pensionär. Vid något tillfälle var det en gudstjänst där folk kunde gå fram och skänka bröd på något vis. Och där gick då Lars-Göran Lönnermark bredvid de andra församlingsborna och bar fram en limpa.

Han var densamme vare sig han rörde sig med hovet eller bland vanligt folk. Där ser jag en förebild i efterföljelse jag vill ta efter. Det gäller att fortsätta ha rätt proportioner på sig själv och på det som sker omkring en. Jesus har sagt att vi aldrig får glömma de som är små och vi får komma ihåg att vi själva är ganska små på jorden. Annars börjar vi tappa bort oss.

Bra drömmar

Där har ni förresten en annan sorts dröm än skitdrömmarna eller hur?

En dröm som handlar mer om vem man vill vara än om vad man vill ha! Jag vill drömma om Guds rike och om att vara en som lever på det sätt som man lever i det riket. Ödmjuk som Lönnermark, modig som Amos, hängiven som Paulus. Det är svårt att uppnå men det är värdiga mål eller hur!

Att finna sig själv på nytt

Det tredje är att det går att finna sitt liv eller sin själ eller sig själv igen om man förlorat sig. Jesus gör knappt annat än att välkomna folk tillbaka till Gud och in i rörelsen mot Guds rike. Det är inte kört för någon. Den som tappat bort sig är alltid efterlängtad hos Gud själv.

Motsatsen till att tävla och göra sig stor är att följa Jesus. Så enkelt och ofta så svårt.

Att följa Jesus innebär att vända sig till Gud med sina böner, det innebär att försöka leva efter det sätt som han har visat oss och ta till oss den bild av Guds rike som han ger.

Det innebär också, och det är nog det svåraste, att inse att det är Guds goda vilja som ska råda i världen och inte min egen. Vi är älskade och värdefulla som vi är men vi är trots alltmänniskor. Vi kan inte vara allt. Bara Gud är Gud.

Det goda livet nära marken

Jesus säger också att hur konstigt det än verkar så är det detta som är det goda livet. Att inte hålla fast vid egot gör oss gott. Att följa honom gör att vi kan leva öppna för de gåvor livet ger oss och att vi kan komma nära varandra.

För att till slut citera en skald från vår kyrka:

”Bara den som vandrar nära marken kan se dina under Gud. Låt oss aldrig bli så stora att vi inte ser de små.”

Kommentarer

Kommentera det här inlägget

Din kommentar, ditt namn och din eventuella webbplats publiceras under det här inlägget och kan läsas av alla besökare. Din e-postadress publiceras inte. Fält som är markerade med * måste vara ifyllda för att du ska kunna kommentera.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.