Foto: www.fotoakuten.se
Den här tiden på året är den bästa! Det blir ljusare och ljusare, fåglarna börjar sjunga sina vårsånger och våren och sommaren väntar.
Jag har också sett andra ljusglimtar denna vecka. I söndags var jag på kontraktsbesök i Berg-Härjedalens kontrakt. Förtroendevalda, ideella och anställda var särskilt inbjudna och Rätans kyrka och församlingshem var fullsatta vid högmässa och kyrklunch. Här mötte också jag flera yngre förtroendevalda och ideellt engagerade. En kunnig yngre generation byter nu av, de ibland väldigt mycket äldre aktiva i kyrkan. Det gör mig så glad! Vi har haft en lång period då yngre inte velat engagera sig eller inte tyckt att de fått plats. Jag tror att vi börjar bryta den trenden nu. Jag hoppas verkligen att de unga får ta plats i vår kyrka. Det är ett måste om vi skall klara av att vara kyrka i nutid.
Den finns en till sak jag önskar: att våra förtroendevalda inser att om vi skall kunna utföra vår grundläggande uppgift, förvalta kyrkorna och bedriva begravningsverksamhet överallt i landet, så måste vi tänka nytt kring vår organisation. Våra ekonomer menar att om en kyrklig enhet skall klara sitt ansvar krävs ett medlemsunderlag på mellan 5 och 10 tusen personer. Detta innebär att om vi skall kunna se ljust på kyrkans framtid krävs att de som styr kyrkan, d.v.s. våra förtroendevalda, snarast måste verka för mer ekonomisk samverkan. Det sorgliga är att om detta inte sker så medverkar man själv till att kyrkan inom en nära framtid dör ut i den egna hembygden.
Jag vill tro på en ljus tid för vår kyrka även i glesbygd. Men detta kräver mod, samarbetsvilja och samma orubbliga tro på livets och ljusets möjligheter som talgoxen har. Han filar nu glatt på sin vårsång och tystnar inte ens om det skulle bli -20 grader kallt. Han vet att det blir vår och sommar även när det inte verkar så.
+ Eva