Under innevarande år – då Svenska kyrkan uppmärksammat reformationens 500-årsminne – har mängder av böcker och tidningsartiklar fördjupat kunskapen om Luther och hans betydelse för Europa och vårt land. Jag hoppas att det vid det här laget är känt att bilden av Luther som en fördömande och tråkig moralens väktare som sitter på vår axel inte är sann. Däremot har Martin Luther betytt oerhört mycket för uppfattningen att människan är en fri varelse och att hon därför har rätt att själv kunna skaffa sig kunskap på egen hand.

En annan del av Luthers tankegods är uppfattningen om varje kristen människas ansvar för sina medmänniskor och för samhället. Den uppfattningen innebar att Luther inrättade fattigkassor i städerna och startade skolor för både pojkar och flickor. Och därför är det utifrån den lutherska läran rätt för kyrkan att agera i politiska frågor. Martin Luther ansåg att tro och politik skulle följas åt men han hävdade också att om detta ska utföras på bästa sätt behöver man se och respektera skillnaden mellan det världsliga och det andliga. Han såg det som att Gud finns med både i kyrkan och i världen, på samma sätt som samma hjärna styr både höger och vänster hand.

Politik är engagemang och ansvar för det vi har gemensamt på denna jord. Det ligger i en luthersk kyrkas identitet att se detta ansvar som en del i kallelsen att vara kyrka. Detta var något jag tydligt fick erfara när jag i våras fick vara delegat vid Lutherska världsförbundets generalkonferens i Namibia. Delegater från hela världen firade gudstjänster och hade bibelstudier men diskuterade också mänskliga rättigheter, rättvise- och jämlikhetsfrågor och det politiska läget i världens länder. Konferensen resulterade i en mängd uttalanden kring förtryck, sexuella förbrytelser, fattigdom, klimatförändringar och om flyktingsituationen i världen, men också om behovet av dialog mellan religioner. Bakom uttalandet stod lutherska kyrkor runt om i världen.

Ordet reformation betyder både att gå tillbaka till källorna och att förnya. Det behövs en ständig reformation för att värna det mest dyrbara och mest sårbara av allt vi har på denna jord: medmänsklighet, frihet, rättvisa, kunskap och ansvar för vår värld.

Gratis är det latinska ordet för nåd och ett kärnord i den lutherska teologin. Summan av hans teser skulle på modern svenska kunna vara: Varken människan, naturen eller gudsrelationen är till salu. Ingen ska kunna profitera på detta för det är gratis. Vi har fått våra liv, vår jord och Guds kärlek utan krav – av nåd. Låt oss därför tillsammans vara rädda om och ta ansvar för denna gåva. Det är en reformation vi sannerligen behöver, varje dag.
+Eva

När vi går in i påskveckan, eller Stilla veckan, möter vi en dramatisk berättelse om ondska, lidande och död men också om livet, kärleken och ljuset som vägrar låta sig besegras av mörka krafter. I år har Stilla veckans, för många av oss tunga och oförståeliga budskap om död och återuppståndelse plötsligt fått dagsaktuell angelägenhet.

Vår huvudstad har drabbats av ett förmodat terrordåd. Oskyldiga människor har skadats och dödats. Det öppna och fria samhälle vi under generationer har kämpat för, har hotats och många av oss är rejält omskakade. Så hände det också här i vår lugna del av världen. Många av oss har med oro följt nyhetsrapporteringen och med stark medkänsla tänkt på alla som drabbats och alla som hjälpt till med att lindra smärtan och rädslan. Många är vi som ber om Guds förbarmande och känner oss hjälplösa, utsatta och rädda.

I år känns det därför extra angeläget att berätta om påskens budskap att aldrig ge upp kampen för det goda och rätta. Vi kan alla hämta kraft och mod i det budskap som säger att kärleken är starkare än hatet, att ljuset kan besegra mörkret och att livet är starkare än döden. Det är detta budskap – som ligger så nära vår verklighet, ja som delar människolivets alla hårda och svåra villkor – som gör att påsken är den kristna traditionens största högtid.

Det budskap som påsken förmedlar är svårgreppbart och egentligen omöjligt att förstå. Men ingen av oss kan heller förstå döden, än mindre förstår vad som tänder livet. Vi förstår inte heller varför vi har ett reflekterande medvetande eller varför vi tycks bära på ett medfött hopp om godhet, livsmening och om liv som möter andra dimensioner efter vår jordiska död. Varför då kräva att vi skall förstå hur den urkraft som skapat allt detta kan gå in i vårt liv, möta vår död och vårt mörker och besegra det.

Tro handlar inte om förnuft. Tro handlar om att hoppas och om att ta emot, även om vi inte förstår. Om att våga lita på att lika säkert som det blir vår efter vinter, att blomman kan utvecklas ur det lilla fröet, lika säkert har Gud, i Jesu gestalt, kämpat de godas kamp och visat på den kärlek som övervinner allt. Så låt oss våga lita på att Jesus gått före oss och gett oss en väg genom ondska och död. Låt oss hämta kraft och mod i hans kamp så att vi själva inte ger upp hoppet och så att vi aldrig, aldrig någonsin slutar kämpa mot de krafter som förstör vår värld och våra liv.

Låt Stilla veckan och påskhelgen vi har framför oss bära hoppet om en framtid bortom död och grav, men framför allt vara en kraftkälla i kampen för det goda och rätta i vår tid och en tröst i den utsatthet och sorg vi känner just nu.

O Gud, våldet och ondskan kryper så nära inpå. Hur mycket skall vi orka bära all skräck och förtvivlan på denna jord? Kyrie eleison – Herre förbarma dig!
Vi ber om tröst och styrka i den ofattbara sorg och oro som drabbat anhöriga till de som dödats och skadats i Stockholm. Vi ber för alla som hjälper, stöttar och tröstar.
Vi ber om kraft att fortsätta tro på det goda, vi ber om hopp som bär genom mörker och död, vi ber om den kärlek som aldrig slutar tro, hoppas och kämpa för rätt och fred. Amen.

+Eva