Lutherska världsförbundets rådsmöte – fredag

Igår var det ett Herrans väder över Wittenberg!

Åska och blixtar, hällregn och stormvindar. Men samtalen fördes lugnt och sansat, öppet och konstruktivt. LVF är ett fascinerande sammanhang. Vi kommer från en mängd olika platser och olika kulturer. Ett medvetet, envetet arbete från LVF:s ledning med att skapa en trygg plats, en tillåtande atmosfär har resulterat i en vänligt sinnad gemenskap där åsikterna många gånger går isär men där viljan att försöka förstå den andres bevekelsegrunder har vuxit för varje år. Här finns ytterst lite intresse av att polemisera eller debattera. Däremot är intresset stort för att klargöra, problematisera och samtala – eftersom vi är så uppenbart olika och har så olika förförståelse av det mesta. Den givna utgångspunkten för mig i dessa interkulturella sammanhang har blivit; det jag upplever som självklart har jag troligen missförstått. Ibland undrar jag om vi inte borde ha lite mer interkulturella förhållningssätt hemma i våra egna beslutandeförsamlingar…

LVF:s rådsmöte befinner sig mitt i två dagar av utskottsarbete. Alla rådsmedlemmar arbetar i sina respektive utskott med att diskutera kommande strategiska prioriteringar och insatser som kan stödja dessa. Jag har smugit med in i utskottet – eller kommittén som det heter här – som arbetar med teologisk forskning och ekumeniska dialoger. Alla är förväntansfulla och glada inför det gemensamma högtidlighållandet av reformationen som LVF och Vatikanen ska hålla i Lund 31 oktober i år. För många är splittringen mellan katoliker och lutheraner/protestanter ett reellt sår rakt in i familjerelationer såväl som inom nationen. Fokus på Lund-mötet kommer att förflyttas från teologiska skiljaktigheter till det gemensamma uppdraget att delta i Guds mission och tjäna världen. Det ger mig hopp. Symbolvärdet av detta möte går inte att överskatta.

I eftermiddag är det tid för småmöten mellan olika grupper. Själv ska jag sitta ned med min kollega Natasha Klukach från den anglikanska kyrkan i Kanada. Hon är Programe Executive for Church and Ecumenical Relations och representerar Kyrkornas världsråd här på vårt lutherska möte. Kanske har hon ny information att dela inför Kyrkornas världsråds centralkommitté-möte i Trondheim i nästa vecka. DET är ett interkulturellt sammanhang det!! Och interkonfessionellt! Jämfört med Kyrkornas Världsråd är LVF som ett homogent folkhem.

Och nu verkar solen titta fram i Wittenberg. Det blir en fin fredagkväll.