En trött men inte hopplös reflektion efter en vecka i klimatförhandlingslandet.


AnderottiDen officiellt sista dagen på klimatförhandlingarna så fanns det en del mer hoppfulla röster om modesta framflyttningar av positionerna. Nu har jag lämnat Polen och försöker så smått utvärdera. Kyrkor och religiösa företrädare har varit lite mer synliga än tidigare. I alla fall kändes det så. Både med aktiviteter, närvaro i seminarier och som vanligt i ett brett nätverkande kring förhandlingstexternas innehåll.

I ett intressant möte idag så bekräftades den känslan. På initiativ av UNFCCC fick några företrädare träffa en av de ansvariga i UNFCCC sekretariatet , Daniele Violetti, som uttryckligen sa att religioner skulle kunna spela än större roll för att höja trycket på politiker att ta modiga och långsiktiga beslut. Det är intressant. Lite stolta kan vi vara i Svenska kyrkan som nästan alltid nämns för det interreligiösa manifestet som ärkebiskop Anders Wejryd tog initiativ till. Under året fram till nästa COP i Lima, Peru så ville UNFCCC hitta möjliga samarbeten.

Det känns utan tvekan spännande att det vi gör i församlingar, stift och på nationell nivå i Svenska kyrkan och det samarbete vi har i Sveriges Kristna Råd har betydelse. Kanske lite mer än vi trott.  Jag hoppas att det finns många stolta och engagerade medlemmar som kanske kan förstå att  det mest enkla lokala arbete har betydelse i den stora helheten. Låter det som om jag tar till stor-orden? Jo, kanske men ibland måste man göra det för att kunna gå tillbaka i det vardagliga och småtråkiga harvandet.

För vi behöver lite uppmuntran: Det är många kommentarer om hur långsamt det går och hur lite som görs. Vilket är helt sant. Men vi är fler och fler som är villiga att förändra. Det finns fler och fler möjligheter att klara både mat och energi försörjningen på jorden. Men då måste det till större ansvarstagande från de som har makt och medel, det behövs mer rättvisa och ett aktivt arbete för att skapa en värld i fred. Kort sagt Kärlek, fred och förstående. Eller mer klatschigt – Love , Peace and Understanding!

En kommentar

Elisabet Widebäck säger
15 mars 2014 – 06:42

Jag drömmer och pratar ofta om FRED. Barnekonventionen är en av vägarna dit om den efterföljs och blir gällande lag. Då kan vi ta bort artiklarna om barnsoldaterna. Jag drömmer och läser, talar ofta om klimat, energi och rättvisa.
I många av mina drömmar snurrar de små kyrktupparna runt på taken och alstrar energi i vinden. De har slutat visa vindriktning, vägriktning och tänt ett litet ljus, för att ge värme, lyse åt någon sökande. I år är det UNs (FNs) barnaår. Barnkonventionen är också 25 år!

Hilda svarar
16 augusti 2024 – 11:14

Vilken fin kommentar du har skrivit Elisabet! Fortsätt att drömma och prata om fred, klimat, energi, rättvisa och allt annat gott. Dina ord påverkar många människor i din närhet och längre bort. Redskapen, t ex Barnkonventionen finns, de ska också användas/efterlevas också.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *