Lika o olika – Precis som det ska!

Vi inbjuder förskolorna till kyrkan och dramat Ängeln och mössen. Under dramat kommer ängeln in i kyrkan och träffar på  Ingeborg. Ingeborg presenterar några vänner för ängeln, kyrkmössen Sture, Klas och Klara. Ängeln Viola blir livrädd för de tre mössen och tycker de är förskräckligt otäcka. De är små, snabba och har långa svansar. De är ju inte alls lika henne, eller? Ju mer de lär känna varandra desto mer inser dem att en hel del likheter finns. De har huvud, näsa, mun, ögon, gillar att leka och älskar spagetti. Både mössen och Viola ser att barnen också har likheter och olikheter men att vi alla behövs, var och en med sin gåva. Gåvan i att vara just den människan du är skapt att vara.

Tänk att vi behöver prata så mycket om respekten och accepterande om vår medmänniska i vårt samhälle. Borde inte det bara vara självklart? Självklarheten att vi är både lika och olika och ska göra goda saker mot varandra. Hjälpa varandra så den här världen blir ett lite bättre ställe att leva på, för alla!

I Perstorp i helgen låg några EU-immigranter i sin skåpbil för att få lite sömn. De är här för att tigga ihop pengar till sina familjer i Rumänien. Under fredagsnatten var det en mobb på 10 personer som slog sönder deras bilruta, såg till att de kom ut från bilen och misshandlade några av dem. Två av dem hamnade på sjukhus. Det gör mig så vansinnigt arg att människor kan göra så mot en annan människa. Det finns ingenting som ger någon rätt att misshandla någon annan. Du får tycka vad du vill om tiggeriet men att gå till angrepp, det är bara fel!

Jag inser med lite vemod att det bara är att fortsätta att kämpa för det goda. Det fortsätter jag med genom drama, samtal och alla vägar jag möjligtvis kan hitta för att få människor att förstå, att vi är olika men också lika, och att vi alla har rätt att finnas! Och att vi alla måste hjälpas åt så den här jorden blir en bra plats för oss alla!

Be fredsbönen med mig:                                                                                            Herre, gör mig till ett redskap för din frid. Där hatet härskar – låt mig sprida kärlek! Förlåtelse där orätt har begåtts, och enighet där splittring råder. Där villfarelse finns – låt mig få bringa sanning. Tro där tvivlet härskar och förtröstan där förtvivlan råder. Låt mig bringa ljus i mörkret och glädje i bedrövelsen.

Min Gud och Mästare, lär mig sträva efter att trösta hellre än att bli tröstad, att förstå hellre än att bli förstådd, att älska hellre än att bli älskad. Ty det är genom att ge som vi får, det är genom att glömma oss själva som vi finner oss själva, det är genom att förlåta som vi själva får förlåtelse, och det är genom att dö som vi föds på nytt till evigt liv.