
English post available at the United Bible Societies blog.
Det är sex månader sedan supertyfonen Haiyan (Yolanda på Filippinerna) drabbade Visayas. Katastrofhjälp, bistånd och hårt arbete har gett resultat i de drabbade områdena, men mycket återstår att göra.
”Jag kände mig så ledsen, eftersom skolterminen börjar i juni och jag såg inget som tyder på att skolan kommer stå klar tills dess… jag är själv lärare och det smärtar att se en skola i ruiner. Vad kommer att hända med barnen?”

Detta berättar min vän Jewel Lisondra, som arbetar ideellt med bistånd i norra Cebu. Hon åkte till Medellin i november kort efter att Yolanda dragit fram och såg då förödelse överallt: hus utan tak, fallna träd, människor som köade i gatorna och bad om mat.
Sista veckan i april återvände Jewel till norra Cebu, till Daanbantayan. Hon berättar att återuppbyggnaden går framåt, framför allt bland de familjer som har fått hjälp från släktingar som arbetar utomlands. Hjälp från myndigheterna syns det inga spår av, och skolan ligger i ruiner. Det temporära klassrummet ser mer ut som en lagerlokal än en skola.

Behovet av hjälp är stort. Jewels grupp gav mat åt 50 familjer och delade ut kläder och annat för att bistå vardagens bestyr. Hon uttrycker tacksamhet mot sin faster Elizabeth L Rodriguez och Love of the Holy Spirit Catholic Carismatic Music Ministry, vilka har skickat kläder, förnödenheter och mat. Hennes bror Dante Lisondra, som tjänstgör i den filippinska armén, bistod med en lastbil för transporten.
För sex månader sedan handlade alla huvudrubriker om supertyfonens härjningar i Samar, Leyte och andra delar av centrala Filippinerna den 7 november. Bara tre veckor tidigare hade en jordbävning med magnitud 7,2 drabbat öarna Bohol och Cebu, och skadat över
70 000 hus.
Jag var själv på grannön Negros och där kändes jordbävningen också. Raporterna i TV Patrol (nationellt filippinskt nyhetsprogram) visade de tusentals människor som bodde i temporära tältläger. De var helt oskyddade när Yolanda drog in. Se detta klipp med Loboc Children’s Choir, som sjunger vid sin förstörda kyrka efter jordbävningen (magnitud 7,2) tre veckor innan Yolanda.

Rubrikerna har ändrats, men behovet av hjälp består. Jewel känner mest för skolan och barnen i Daanbantayan. Arbetet som hon och hennes team gör skapar inga rubriker, men de är värda all uppmärksamhet. Inte bara för Daanbantayan, utan för hela regionen och alla ideella insatser som görs för att återuppbygga samhället.
Svenska kyrkans insamling till Filippinerna gav 17,7 miljoner kronor. Hjälpen har bland annat nått Daanbantayan. Läs mer här.