
De extrema näthatarna på internet är toppen på ett isberg. Med dagens snabba kommunikationer och mediebrus verkar vi ha allt svårare att hinna reflektera över sanningshalt, rimlighet och djupare sammanhang. Och det leder alltför ofta till ogenomtänkta och sårande kommentarer i alla möjliga sammanhang.
Det här är inte bara en fråga om vett och etikett, utan faran av förenkling och ytlighet. I en ledare i Dagen lyfter Joel Halldorf problemet med hur det offentliga samtalet börjar bli omöjligt att föra också i frågor om tro och teologi.Han menar att samtalen ofta övergår i aggressiva debatter genom att fastna i enkla ja eller nej-svar på djupa frågor. ”Detta är en sekularisering: den kristna tron reducerad till ideologi. Allt handlar om att kryssa rätt i ett frågeformulär.”
Ytlighet leder till en polariserad värld
Jag tycker att Halldorfs analys stämmer väl även på den allmänna samhällsutvecklingen. Ytlighet och oviljan att lyssna på vad någon annan har att säga leder till en svart-vit polariserad värld med hårda motsättningar. Och samtidigt urholkas helhetsperspektiv och insikt, så att vi blir allt enklare mål för desinformation och propaganda.
Vad finns det för medicin mot detta? Vi står nu på tröskeln till den tid på kyrkoåret som kallas fastan. Efter fastlagsbullar och karnevalsfest får vi fyrtio dagar att stanna upp och pröva våra liv. Vart är vi på väg? Vad lever vi för? Vad blir konsekvenserna av min handling? Vad kan jag göra för en bättre värld?
Jesus vände upp och ner på begreppen, även för sina egna lärjungar, när han talade om hur han skulle låta sig gripas och avrättas. Han skulle inte storma in i Jerusalem och erövra makten från den hatade ockupationens makt. De förstod ingenting. De kunde inte se annat än misslyckande och meningslöshet i detta, även om han faktiskt också nämnde att han sedan skulle uppstå.
Stanna upp och pröva dina motiv
Vi vill så gärna få rätt och driva igenom vår egen vilja. Det är så lätt att se fel hos andra, och då blir det lätt att göra dem till fiender. Men vi behöver stanna upp och pröva våra egna motiv.
”Om jag talar både människors och änglars språk, men saknar kärlek, är jag bara ekande brons, en skrällande cymbal. Och om jag har profetisk gåva och känner alla hemligheterna och har hela kunskapen, och om jag har all tro så att jag kan flytta berg, men saknar kärlek, är jag ingenting.”
(1 Kor 13:1-2)
Det finns mycket kärlek i världen, men det behövs så mycket mer. Det var det Jesus visade med sitt liv och i allt han gjorde, och att följa honom har konsekvenser.
I profeten Amos bok uttrycker Gud sin avsky för den religionsutövning som inte visar sig i kärlek och omsorg om andra. ”Jag står inte ut med era högtider … Låt mig slippa dina psalmer, jag vill inte höra ditt strängaspel! Men låt rätten välla fram som vatten och rättfärdigheten som en outsinlig ström!”
Denna fasta kan vi ställa oss frågan om Gud är trött på vår religion, och vad vi kan låta honom förändra.