Från Kastrup via Wien kom vi så småningom fram och landade på Chișinăus flygplats. Allas bagage kom också lyckligt fram med oss (vilket vi fick veta senare inte alls är självklart) och vi var snabbt igenom passkontrollen. Vi möttes av vår chaufför Igor (uttalas Ihgorr, inte Ajgårr som körmedlemmen Anders först provade med och då blev vänligt men bestämt rättad) som säkert tog oss genom trafiken (tut-tut och vroom-vroom) fram till vårt hotell. På vägen dit passade han på att visa oss några landmärken och vänligt svara på våra nyfikna frågor.

Vi fick en knapp timmes vila på hotellet efter incheckning, det var nämligen nu dags att åka till Svenska ambassaden och möte Signe Burgstaller, den svenska ambassadören i Moldavien och förutom henne även hennes personal och medlemmarna i kören från Samres. Samres är ett svenskt företag som hanterar färdtjänst i ett flertag regioner i södra Sverige och deras telefontjänst är förlagd till just Chișinău och de som svarar i telefon är ofta Moldaviska kvinnor som intensivutbildats i svenska och sedan blir medarbetare på distans. De anställda på Samres här i Moldavien i några år haft en tradition att göra ett luciatåg med bistånd från ambassadens medarbetare och i år så ansluter vår lilla kör och vi blir nästan 30 personer tillsammans som nu ska göra ett antal framträdande på olika platser i Chișinău. Och vad fantastiskt det var att mötas av värme, omtanke och tacksamhet på ambassaden, som var mer som ett större mysigt vardagsrum, och få äta goda snittar och umgås med de här människorna som lärt sig svenska, jobbar mot Sverige men aldrig varit där (endast några av dem har varit i Sverige). Det är tydligt att de lärt sig språket genom sina samtal och de känns naturliga i konversationer med oss. De är så tacksamma för att vi kommit ner och att vi ska sjunga tillsammans och vi tog ton på prov redan under kvällens mingel och det lät bra, förvånansvärt bra! Riktigt fint och rörande, imorgon övar vi tillsammans! Men först ska vi vara med i morgontv!