Etikett: Sissel
-
Tillsammans är man mindre ensam
Igår när jag stod ensam vid Isacs grav kände jag just så; kände mig mindre ensam tillsammans med alla andra som kommit för att besöka sina gravar samtidigt som jag besökte min. Jag hade glömt tändstickorna och fick hjälp av en pappa som var där med fru och barn. Omtänksamt[…]
-
Vad hade jag för val?
Jag skriver om glädjen i dödens närhet. Det kanske känns opassande. Som att man inte riktigt tar döden på allvar, eller som att man inte riktigt förstått. Men vad hade jag för val när ångesten stod och väntade varje morgon jag vaknade? Ja, vad hade jag för val? För mig[…]
-
Ett skott på släktträdet
På vår stora och barnalstrande släkts virtuella träd finns vårt barn med. Som ett litet skott på en av de vindlande grenarna. Det är en djup biologisk drift att fortplanta sig. Vi vill finnas i ett sammanhang. Veta var ifrån vi kommer och veta att vi lever vidare genom våra[…]
-
Tryckkokare
Grrr.... Kan inte andas. Min kropp är en tryckkokare. En gammal släkting skickar av en händelse sinnesrobönen, tonsatt. Hon är 80 år och skriver snirkliga brev, med ditklottrade kommentarer i marginalen med sådant hon kommer på efterhand. Små klipp av diverse slag brukar alltid följa med. Och kärlek ... Den[…]