Det är något heligt med dopet


Artikeln är uppdaterad med fler länkar torsdag 14:15 

Idag kom första numret av Svenska Kyrkans Tidning för detta nya decennium, 2010-talet. Mycket i tidningen handlar om dopet. (När detta först skrivs har tidningen inte lagt ut något färskt material på webben. Jag hoppas få komplettera med direktlänkar) Svenska Kyrkans Tidning har talat med Erika Brundin och Jonas Bromander på kyrkokansliet i Uppsala. De redovisar en framtidsprognos med sikte på hur det är med medlemskapet i Svenska Kyrkan 2020. Båda pratar om dopet. Om hur viktigt det är att vända trenden, så att dopen blir fler. Jonas Bromander säger till Kyrkans Tidning:

Döpta barn konfirmeras i större utsträckning än odöpta. Den större andel av de konfirmerade döper sina barn, än bland icke konfirmerade föräldrar.

Han tror inte att man kan påverka medlemsminskning och att det blir färre döpta och konfirmerade i framtiden.

I samma tidning finns idag också en artikel om en annorlunda dopordning som används i Alingsås församling i Skara stift. När den nu nått Luleå stift har den blivit ett ärende för domkapitlet. Den kända författaren Margareta Melin har skrivit texterna som används för en alternativ dopgudstjänst. Hon säger.

Jag vill hitta ord som stämmer för kyrkan och som också är meningsfulla för föräldrarna.

Dag Tuvelius ledare tar sin utgångspunkt i artikeln om kyrkokansliets dystra medlemsprognoser. Han konstaterar att antalet medlemmar säger ytterst lite om hur Svenska Kyrkan kan komma att förändras. Han ser risken att Svenska Kyrkan kommer att agera mindre efter egen övertygelse och mer utifrån tidens tecken:

Svenska Kyrkan har alltid gjort bäst ifrån sig när hon inte sneglat på opinionssiffror utan agerat utifrån människors behov.

På kultursidorna intervjuas prästen Anna Karin Hammar. Hon har nyligen blivit teologie doktor på en avhandling om dopet. Alla teologer tänker inte som Augustinus och Luther, de båda som mest präglat Svenska Kyrkans dopteologi och därmed dopgudstjänstens ordning, säger Anna Karin Hammar.  Hon skriver i sin bok om kyrkofäderna Irenaeus och Chrystosomos, som inte alls på samma sätt talade om en människa född i synd som skulle befrias genom dopet. Mer betonade de mänsklighetens sårbarhet. Anna Karin Hammar vill hellre tala om arvsansvar istället för arvssynd. Människor ärver ett ansvar för hur det ser ut i världen och skulden är att låta orättvisor och förtryck av människor och natur få fortsätta.

Hela doktorsavhandlingen Skapelsens mysterium, Skapelsens sakrament kan fritt laddas hem som pdf här

I avhandlingen ingår en analys av dopordningar i Svenska Kyrkan. Hammar har också granskat den alternativa ordningen som används i Alingås församling. Margareta Melin skriver själv om sitt arbete tillsammans med Alingsås församling på sin webbplats. Den ordning för dopgudstjänst som används i Alingsås församling ser ut så här.

Uppsala stift har genomfört ett projekt om dopet som flera församlingar har deltagit i. Projektledare har varit stiftspedagogen Nina Carlsson Garlöv. Här berättar hon om projektet. Anna Karin Hammar är stiftsadjunkt och har varit med i projektgruppen.  Uppsalaprojektet har rest ut i Europa för att möta andra kyrkors arbete med dopet. Projektet har gett ut boken Dopet i vår tid.

Bloggande kyrkomedlemmen Carina Etander Rimborg skriver om dopet. Carina är som informatör för POSK ansvarig för de Kyrkodagar som hålls i Uppsala den 23-24 januari. En av programpunkterna handlar då om den nya handboken med ny ordning för dop som håller på att skrivas. Prästen Lena Petersson som är med i handboksgruppen kommer att tala på Kyrklodagarna.

Mer om dopet

Oratorium för dopet – skrivet av poeten och författaren Christine Falkenland och med musik av tonsättaren Stefan Klaverdal. Beställt av Svenska Kyrkan Lunds stift.



Tillägg måndag 11 januari 2010


Kyrkans Tidnings artiklar om ordningen för dopgudstjänst i Svenska kyrkan och dopteologi fick fart på en och annan bloggare. Storasyster i Vassen diskuterar befrielsebönen och på Kognitiv Dissonans kritiseras den beskrivning av dopet som ges på den rikskyrkliga webbplatsen. Dop och teologi diskuteras också i bloggosfären av prästen Mikael Bedrup.

En kommentar

Henrik säger
7 januari 2010 – 11:48

Boken Dopet som är på bilden i inlägget finns här.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *