GÄSTBLOGG: Film – Romantikens och realismens konflikt i filmen “Dead Man”

Filmen liksom litteraturen hjälper oss att formulera de där viktiga frågorna om tillvaron. Det finns alltid en filosofi bakom, som i sin tur har en bakomliggande tidsanda. William Blake är en engelsk författare som bland annat har skrivit The Tyger, en oerhörd vacker dikt.
Tyger Tyger, burning bright,
In the forests of the night;
What immortal hand or eye,
Could frame thy fearful symmetry?
läs gärna hela, och bekanta dig mera med Blake!

Här skriver Valdas om några tankar som kom upp när han såg den här svartvit filmen. När jag läser det han skriver tänker jag att jag nog behöver se om filmen. Den är värd det!

Dead Man är en westernfilm från 1995, ofta klassad som en 'acid-western', i regi av Jim Jarmusch. I huvudrollerna ses Johnny Depp, Gary Farmer och Lance Henriksen.
Dead Man är en poetisk omtolkning av den legendariska amerikanska western, sedd ur perspektivet av en döende man. Filmen skildrar en andlig resa genom ett ogästvänligt och ondskefullt landskap, som till skillnad från exempelvis John Fords Monument Valley-baserade western-myter helt saknar någon form av storslagenhet eller heroism.
Filmens långsamma pacing, mörka vision och svårsmälta slut har mottagits med blandade resultat av kritiker.
sv.wikipedia.org


Filmen börjar med en scen på ett tåg (symbolen av industrialismen). Där träffar vi William Blake, en romantiskt kläd kille från Cleveland som åker tåg till Town of Machine. Den första dialogen har William med en maskinist. Maskinisten är en typiskt realist- han pratar om miljön som han är relaterat med och frågar- fördjupar sig i omständigheter. Maskinisten försöker att varna ”romantikern”. William representerar romantiken – en spontan och emotionell människa (åker till ”ingenstans” utan någon försäkring.) Från de här första minuterna jagade mig en känsla att filmen handlar om en konflikt mellan två epoker: romantiken och realismen. Det är väldigt intressant att se hur epoker förändras och jag ska försöka pröva min teori.
William Blakes äventyr fortsätter i Town of Machine. Där finns inget jobb för romantikern och han bara har råd med en liten flaska sprit. Utanför baren träffar han en tjej som säljer pappersrosor. En tjej som står någonstans i mellan romantiker och realister. Senare händelser leder huvudpersonen till förändringar: han fångar ett skott, tjejen dör och William kommer bli jagat av Dickinsson. (Enligt min teori representerar Dickinsson Charles Dickens, en av de mest lysande stjärnorna av realismen. Författare William Blake har aldrig träffat Charles Dickens och tiderna när de skrev stämmer inte riktigt- Dickens första bok tryckes 1836 och Blake dog 1827. Men som realismens symbol stämmer Dickens väldig bra eftersom William Blake och Charles Dickens skrev om London och deras verk går lätt att jämföra.) Dickinsson anställer tre mördare för att döda William. Mördarna påminner mig om artonhundratalets press. T.ex. ”Penny press” i USA- billig press för underklassen som man kan föreställa sig som en fiende av romantikens ideal.
William Blake vaknar och träffar den andra huvudpersonen- en indian som heter Nobody, en man som säger mycket utan att säga något. En man som heter ’Kroppslös’ leder romantikern William. (Indianen är som samvetet, en samling av principer och ideal som leder huvudpersonen till ett mål även om mannen inte uppfattar vad är det.) Nobody förklarar för William att han är död och att William måste lära sig prata med hjälp av skott och hans dikter ska skrivas med blod. William Blakes metamorfos börjas… Han får mer och mer romantikens egenskaper.
Tre jägare i en skog. Jag antar att de representerar ett samhälle på artonhundratalet. Indianen och William träffar dem långt bort från städerna och ”industrialismen” men jägarna drivs av viljan att äga utan att dela med sig. Denna vilja kommer att förstöra dem. Man kan tolka det som en förvarning. Romantikens ideal blev inte fysiska eller materiella värderingar utan bara andliga är värdefulla.
Scenen i en affär är en fortsättning av en kritik av människors koppling till pengar. Kyrkans representant är en rasist och riskerar sitt liv för att få belöningen för William Blakes död. Romantikerna vinner igen.
Blake och Nobody tas bara emot i en indianby. Det är också en tydlig koppling till romantikens karakteristik- en intresse till folkkultur, nationellt och etniskt ursprung.
-Du måste åka iväg nu, säger Nobody.
– Vart? frågar William.
-Ditt William Blake kommer ifrån, ditt där alla andar kommer ifrån, svarade Nobody.
Man kan inte säga att William Blake dör eller försvinner utan han lämnar ett jätte fotspår i litteraturen och romantikens idéer återkommer senare i symbolismens och modernismens epoker. Naturens skönhet, den allmänna uppkomsten av känslor över intelligens, ett försök förstå sig själv och människas personlighet, människans humörs och mentala förmågors förståelse, fokus på hjältars och andra figurers känslor och inre kamp beskriver romantiken och återspeglas i filmen. Tvekampen mellan realister och romantiker är inte så tydligt men det faktum att William Blake inte blev accepterat i den tiden förklarar mycket, tycker jag.
Jag har försökt att samla mina tankar om filmen och koppla dem till litteraturhistorien. Enligt Wikipedia handlar filmen bara om William Blake och poetens verk. Där finns även förklaringar till vilka scener i filmen kopplas till poetens dikter. Men jag har försökt att teckna lite fler paralleller mellan huvudpersonerna och epokens förändringar. Jag får erkänna att jag fortfarande bara har läst några William Blakes dikter och jag kan inte värdera Blakes verk. Men filmen imponerar på mig och den går att tolka på så många olika sätt. Mitt sätt är kanske helt fel men det var så roligt att söka och koppla ihop olika detaljer…

Valdas Siupinis
20 10 2017

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.