Det är lite för enkelt att bara säga att det är psykiskt sjuka som begår mord och skjutningar, visst är det sjukt, men det är oftast inte ett infall, även om det också förekommer. Oftast är det planerat mycket lång tid och mycket noga, och ligger det hat bakom dödandet, och religiösa motiveringar. Varför hata någon? Det sägs att hat kommer från rädsla, och kärlek just är avsaknad av rädsla. Det kan jag hålla med om, men hur kan man bli så rädd att man börjar hata och kan tänka sig döda?
Har det något att göra med en perverterad syn på martyrskap? En martyr är någon som visar sig beredd att dö för sin tro/ övertygelse. Men kan det leda till att man beredd att inte bara dö utan även döda för sin övertygelse?
Det är inte sant att Voltaire har sagt: ”Jag delar inte din åsikt men är beredd att dö för din rätt att uttrycka den”. Han sa aldrig det, utan det var en senare författare som skrev om honom som formulerade det så. Jag är dessutom också mycket tveksam till själva utsagan. Det är att ta i för mycket tycker jag. Verkligen. Vi ska varken dö eller döda pga. idéer, åsikter eller tro, tycker jag. Idéer, livsåskådningar och tro kan guida oss genom livet, ge mening åt det meningslösa som vi råkar ut för, ge en struktur åt livet. Jesus säger att det största man kan göra är att ge sitt liv för en annan människa.
Kap 15 i Johannes evangeliet: vers 9 Liksom Fadern har älskat mig, så har jag älskat er. Bli kvar i min kärlek. 10 Om ni håller mina bud blir ni kvar i min kärlek, så som jag har hållit min faders bud och är kvar i hans kärlek. 11 Detta har jag sagt er för att min glädje skall vara i er och er glädje bli fullkomlig. 12 Mitt bud är detta: att ni skall älska varandra så som jag har älskat er. 13 Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner. 14 Ni är mina vänner om ni gör vad jag befaller er.
Han talar om kärlek – dvs. avsaknaden av rädsla – som ett uppdrag, en befallning. Älska som imperativ! ”Släpp er rädsla!” kunde han ha sagt. Låt er inte styras av rädsla, utan älska andra människor istället! Ge sitt liv för sina vänner… och kanske om man växer som människa även för sin ovänner. Men inte för idéer, ideologier eller tro. Nej, det kan inte vara meningen. Det är att slå in på helt fel väg.