Tänk vad det kan bli av något som man inte ens tänkte att det kunde bli. Men med öppenhet, engagemang och en samverkan så går det!
Jag påbörjade en ny tjänst i oktober, i Hässleholms församling. I början innan man kommit in riktigt i arbetet finns det tid för att hitta nya vägar. Ni vet, man ska börja lära känna människor, skapa relationer och få människor uppmärksamma på vad kyrkan kan betyda i olika sammanhang. Jag hade bl.a. fått uppgiften att jobba diakonalt med ungdomar i city men också i ytterområdena. Funderade en del på det där hur jag skulle gå tillväga. Först och främst gällde det att skapa relationer i olika delar av verksamheten.
I samband med att jag började min tjänst var det också dags att börja planera för utdelning av matkassar. Det hade gjorts tidigare och det är många behövande i Hässleholm. Tillsammans med matbutikerna i stan fick vi matvaror som ideella sedan packade och lämnade ut. Det var då jag tänkte att vi också kunde fråga vård och omsorgsprogrammet på gymnasiet, om inte de ville vara med. Sagt och gjort, mailade rektorn som mailade läraren. Läraren tyckte det var en jättebra idé och bad mig komma och berätta mer. Det gjorde jag gärna och fick genast tio elever med på arbetet. Tio fantastiska elever som hjälpte till och fick ut matkassar några av fredagarna. Fantastiskt! Nu var vi både yngre och äldre som fick jobba tillsammans!
Det underbara i det hela är inte att samverkan slutade där. Pia som läraren heter besvarade mitt mail där jag tackade för fina elever och att vi hoppades vi kunde hitta på mer samarbetsprojekt. Det hoppades Pia med i sitt mail tillbaka med ett litet tillägg. -”Det var inte så att vi i kyrkan kunde öppna ett frukostcafe?” Skolan hade flyttat till lokaler alldeles bredvid församlingshuset men hade ingen skolcafeteria.
Lika impulsiv är jag och blev tillsammans med kyrkoherden och kollegorna med på idéen. Sedan januari och skolstart har vi nu öppet fyra dagar i veckan med ett snitt på 30 besök varje dag. Ungdomar kan komma och köpa sin fika och sitta ner en stund. Prata och umgås en stund! Och inte nog med det, det ena ledde till det andra och både jag och mina kollegor har besökt klasserna, för att berätta vad vi gör i våra professioner men också ha lektioner! Det är mycket som fungerar bara vi lär känna varandra och har en öppenhet och engagemang!
Tror jag har sagt det tidigare kanske, men ni vet jag älskar mitt arbete väl!