Det är inte ofta, men ibland händer det, att jag känner mej som en konfirmandpräst igen J

Det är en ganska trevlig känsla, eftersom mina minnen från alla grupper och läger (inte minst) är väldigt positiv. Men nu skulle vi spela in en film med min församling och jag valde konfirmandpräststilen som ledare. Dvs. jag talar om vad som ska göras, alla gör som jag säger.

Nu spelade vi in en film  som handlar om att välkomna människor till vårt jubileum den 18e februari.

Hur det gick? Det gick mycket bra. Snart kommer resultatet i form av en välkomnande kortfilm.

Vi körde genom hela Kata och filmad några stopp.

På Phuket Orchid resort and spa, där festligheterna ska vara, blev vi mottagna av ytterliga församlingsbor.

Och när allt var över och alla åkt hem, startade inte prästens för dagen hyrda motorcykel…

Vilket som väl är löstes genom att jag sköt iväg moppen till en närliggande verkstad. 50 ThaiBath (ca12-13 SEK) för att starta med startkablar. Det fick det vara värt.