Obarmhärtigt skarpa solstrålar. Avslöjande. Återkommande. Diakon Sara Eriksson skriver om vårvintersolen och vad diakoni handlar om.
Vårvintersolens strålar tränger in genom smutsiga fönster. Obarmhärtigt letar de sig in och formar varje dammtuss till berg av damm alltmedan fläckarna framträder i en dalmatiner fläckad fond. Skärpan i ljuset lämnar inget i skymundan. Likadant varje år. Vårvintersolens med dess skärpa; avslöjar, belyser och påtalar.

Vårvintersolen kommer med nytt liv! Orden om ljus i mörker blir konkreta genom dagsljuset som tydligt tränger undan nattens mörker bit för bit. Solen väcker och ger kraft till liv. Knoppar som tränger sig upp genom jorden. Våren visar vägen. Gud gör allting nytt.
Ljuset- det obarmhärtiga och det livgivande!
Är det inte precis det diakoni handlar om?
Diakoni som kommer med Guds kraft väcker liv hos den enskilde, i gemenskapen, i strukturen.
Diakoni- de obarmhärtigt skarpa solstrålarna som inte lämnar något i skuggan. Återkommer, avslöjar, belyser och påtalar. Våren visar vägen, att Gud gör allting nytt.
Diakonens essens, livets tjänst. Låta ljus-orden blir konkreta och tränga undan mörker bit för bit. Låta orden blända. Väcka liv. Vara obarmhärtigt ljus. Allt för livets skull. Våren visar vägen. Gud gör allting nytt!
Sara Eriksson, diakon i Husie kyrka