Modet att försvinna


 

Kristi Himmelsfärdsdag. Folknykterhetens dag. Stora metaredagen. Denna vårliga helgdag, som ger många människor en långhelg, har flera namn och därmed olika betydelser. Att det är en ledig dag verkar få ha något emot.

Från mitt södra-Afrika-perspektiv ser det annorlunda ut. Dagen är inte allmän helgdag och i den mån det firas gudstjänster, får det ske tidigt på morgonen eller senare på kvällen. Själv leder jag en kort, tidig morgonmässa denna torsdag. Den börjar kvart i sju.

Det känns därför helt rimligt att vår bibeltext är kort och kärnfull: När herren Jesus hade talat till dem blev han upptagen till himlen och satte sig på Guds högra sida. Men de gick ut och predikade överallt, och Herren bistod dem och bekräftade ordet genom de tecken som åtföljde det. (Mark 16:19-20)

När jag frågar studenterna hur de ser på detta, att Jesus lyfts upp i skyn, går deras tankar till en traditionell ritual, som fortfarande markerar slutet på sorgeåret efter en anhörigs död: ’Ukukhuphula’. Det är efter denna ritual, som den döda förenas med de andra avlidna. Under tiden dessförinnan har den döde befunnit sig i en slags mellanfas.

Så kan vi också beskriva Jesu 40 dagar mellan påskens uppståndelse och himmelsfärden. Jesus är närvarande men inte på ett vanligt sätt. Samtidigt som Jesus äter mat som alla andra kan han gå genom stängda dörrar och dessutom kan han helt plötsligt försvinna.

De afrikanska studenterna hjälper mig att se tiden mellan uppståndelse och himmelsfärd som en slags sorgeperiod. Lärjungarna – både kvinnorna och männen – får en tid att vänja sig vid att Jesus inte är med dem på det sätt han varit under tre år.

Ett annat perspektiv hittar jag hos en brasiliansk teolog, som heter Carlos Dreher. Jag kommer att tänka på honom, när jag inser att Jesus faktiskt lämnar sina lärjungar. Dreher kallar detta för ”modet att försvinna”. Han ser Jesus som en förebild i ledarskap. Den som vill leda någon måste i ett visst skede försvinna, så att de andra får ta eget ansvar.

Och det är ju också vad som händer, enligt Markus korta redogörelse. Jesus försvinner och lärjungarna blir aktiva genom att predika och låta Gud utföra tecken.

Vare sig vi har ledig dag eller arbetar denna himmelsfärdsdag blir uppmaningen denna:

– Bli Guds medarbetare. I ord och handling får vi vara med. Och det märkliga inträffar att Jesus, när han lämnat oss, fortfarande är med oss. Ja, ännu närmare än förut.

Anders Göranzon
lektor i teologi vid universitetet i Pietermaritzburg i Sydafrika 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.