Domaren, inte domen

Jag vet inte hur det är med dig, men ibland dömer jag mig själv ganska hårt. Jag tänker att jag inte duger, att jag inte är tillräckligt bra. Jag sätter mitt eget värde i hur jag ser ut, vad jag gör och vad jag säger. Gör du också det ibland?

Denna söndags text handlar egentligen inte om den typen av dom, utan om den slutgiltiga domen. Den som Människosonen ska komma med på den yttersta dagen. I evangeliet så säger Jesus att han kommer tillbaka för att skilja får från getter, människor från människor. En tanke som skrämt många, och som skrämmer många även idag.

Jag vet inte om jag själv är så rädd faktiskt. Jag väljer att tänka mer på domaren än på domen. Det är mitt sätt att möta oro med tro. Vem är denna domare som ska döma? Domaren är Jesus Kristus, vår Herre, vår frälsare: han som kallar dig och mig för vän. Han som känner oss bättre än ord kan beskriva och som har räknat varje hårstrå på vårt huvud. Det är inte en främmande makt – det är vår Gud som dömer. Det är inför honom vi ska stå.

Vad kallar Jesus dig och mig att göra? Det är inte rädsla eller oro som han vill ha av oss. Nej, han kallar oss till tjänst och uppriktighet. ”Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig.” Jesus kallar oss, precis som vi är med alla våra otillräckligheter och styrkor, att gripa in i världen. Ge mat åt den som hungrar, dryck åt den som törstar, hem åt den hemlöse, kläder åt den nakne, omsorg om den sjuke och barmhärtighet mot den fängslade. Han kallar oss, dig och mig, att göra skillnad. Att älska världen som om alla människor vore han. Han ger oss en utmaning – och han ger oss gåvor.

Tänk om jag istället för att döma mig själv skulle stanna upp vid de gåvor och välsignelser som Gud har gett mig. Mitt värde sitter inte i vad jag gör, säger eller i hur jag ser ut. Du är mer än dina handlingar, dina ord och ditt utseende. Du är älskad, välsignad och skapad till Guds avbild – det kan ingen ta ifrån dig! Verkligt är att vi, Kyrkan, tror att Människosonen kommer att komma tillbaka.

Han ska komma i en härlighet som är hans med sina änglar. Människor i alla tider har försökt att bestämma när den dagen är. Jesus själv säger att han kommer när vi minst anar det. Vi kan inte veta dagen, tiden eller hur det kommer bli – men vi kan ana vem det är som kommer. Den Gud som älskade världen så mycket att han sände sin ende Son till världen för att var och en som tror på honom inte ska gå under utan ha evigt liv. Den Gud som känner och älskar världen kommer.

Därför vill jag fästa blicken inte på den yttersta dagen eller domen utan på Domaren, Jesus. Och att fästa blicken på honom är att tydligt se dessa som han kallar sina minsta. Låt oss kämpa den goda kampen och i tro vänta på Jesu återkomst i härlighet. Det är en dag att längta efter och vi kan våga be: Kom herre Jesus snart!