En fast punkt


”Ge mig en fast punkt och jag ska rubba världen.” Så sade den gamle greken Archimedes då han hade upptäckt principen för hävstången. Med en fast punkt och tillräckligt lång hävstång kunde man flytta på vad som helst. Problemet är förstås att det inte finns någon sådan fast punkt, till och med en hel planet som Jorden flyttar på sig om man trycker på den tillräckligt mycket.

Fast kanske ändå?

Jag brukar alltid tänka på Arkimedes och hans hävstång då det är påsk och jag först får vara med kring Jesus kors på långfredagen och sedan också får lyssna till orden vid Jesu grav. ”Han är inte här, han har uppstått”. Då tänker jag att här är faktiskt den fasta punkten för detta rubbar allt vi tror vi vet om tillvaron.

Korset är ett orubbligt budskap om Guds kärlek till oss och vad han är beredd att offra för att vinna oss, helt oavsett vilket skick vi är i just nu.
Den tomma graven är sedan tecknet på hans seger över vad VI TRODDE var orubbligt; döden själv, den starkes rätt att bestämma i världen, syndens makt över oss och mycket mer sådant.

Gud vill oss mer väl än vi vågar tro och han förmår mer än vi vågar tro.

Om detta är sant, vilket vi tror, så ändrar det helt förutsättningarna för livet. Grunden för hur vi ser på oss själva och varandra blir annorlunda för du och jag är sådana som Gud själv gått i döden för att vinna, och otroligt värdefulla i hans ögon.

Och allt det som vi är rädda för kan förlora något av sin makt över oss om nu inte ens döden är slutgiltig.

Så när vi firar påsken får vi böja knä i förundran samtidigt som vi också får sträcka på oss och räta på ryggen. Vi är så älskade.

Tomas Jarvid, präst

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.