Ovärderligt


Kan du minnas när vi fortfarande hade mynt i plånboken? Innan Swish och kortbetalningar. Eller har du fortfarande mynt i din plånbok? Kan du föreställa dig att tappa greppet om plånboken och tappa ut mynt över hela golvet?

Hör du ljudet av mynten som faller och rullar iväg. Du suckar djupt och börjar samla in mynten, ett efter ett, du samlar ihop dem och lägger dem i myntfacket. Du bryr dig kanske inte ens om du hittar alla. Eller gör du det?

Vore du ett barn som tålmodigt samlade slantar till något du verkligen vill ha, en leksak eller något gott, så skulle du med snabbhet i stegen och fullt fokus samla ihop dina mynt. Med en insikt om att varje mynt gör skillnad och för dig närmare målet.

Vore du en person som har svårt att få ihop pengar till hyran och andra räkningar skulle du kanske känna paniken stiga inom dig medan du far runt i rummet letandes efter de små mynten. Där varje mynt behövs för att överleva, varje mynt gör skillnad för din överlevnad.

Inför denna söndag ger Jesus oss en liknelse om en liten dam med några mynt, eller ja, det står inte att hon är liten men jag föreställer mig henne så. Det står inget om hon sparar till något eller om hon behöver dem för att överleva.

Hon har tio mynt och tappar bort ett, vi får inte veta om hon tappar sin plånbok eller hur hon tappar bort det. Jesus frågar oss: tänder hon då inte en lampa och sopar hela huset och letar överallt tills hon hittar det?

Nej, Jesus, jag är inte säker på att hon skulle göra det. Hon skulle nog inte sopa hela huset för ett mynt och inte lägga tid på ett enda mynt. Jag skulle tänka att jag iallafall har nio av tio mynt, det sista kommer fram någon gång.

Vi vet inte vem kvinnan var och vi får inte veta varför hon letar så passionerat. Är hon ordningsam, sparar hon till något eller är hon beroende på det enda myntet?

Är det troligt att hon skulle leta så? Jesus ger oss absurda bilder för att berätta något så mycket djupare. Du är mer värd än världens alla mynt, säger han till dig.

Gud är som kvinnan som river runt i huset sökandes dig, tänder lampan och sopar överallt. Guds kärlek söker dig ständigt, med samma iver som barnet, som den som behöver varje mynt, med samma passion som kvinnan i liknelsen.

Gud banar väg för att du ska bli funnen även när du inte anar det. Gud har aldrig släppt taget om dig, men kanske har du ramlat iväg.

Lampan är kanske bibeln där i din bokhylla eller i din telefon. Sopkvasten kan vara församlingens gemenskap och gudstjänsten som leder dig rätt. Ibland får du kanske vara en annan människas lampa eller sopkvast, en assistent till Guds uppsökande kärlek här i världen.

När Jesus beskriver hur hon agerar när myntet blir funnet säger han att hon samlar hon sina vänninor och grannkvinnor. Hon ropar: Gläd er med mig, jag har hittat myntet som jag hade förlorat.

Föreställ dig den glädjen som är där i damens hem, bland väninnorna och grannkvinnorna. Den glädjen – det är Guds glädje över dig varje dag.

Du glimmar i solen, ditt värde har Gud skrivit där: ovärderlig!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.