Modiga Maria

Egentligen borde Maria inte alls passa in i vår kyrka idag.
Nej inte i samhället över huvud taget. Vi kanske skall stryka Jungfru Maria? Vi lever ju trots allt på 2000-talet. I ett öppet och jämställt samhälle. Vi försöker uppfostra våra barn i allmänhet, och flickor i synnerhet,att vara självständiga starka individer. Som hittar sin egen väg, som hittar sig själva och sin personlighet. Som vågar stå upp för den dom är och vet att de är älskade som dom är!

Så kommer Jungfru Maria in mitt i alltihopa.
Jag är herrens tjänarinna, ske med mig vad du har sagt….
Den ödmjuka tjänarinnan som tyst och villigt utför sin herres önskningar.
Hur många gånger har inre Maria utmålats just så. Som den tysta och ödmjuka. Som böjer sitt huvud och lovar att följa. Som inte har en egen vilja.

Men är det Maria?
Jag tror inte det. Då läser man texterna om henne allt för snabbt och ser bara ytan. Ser bara den pålagda bilden av förväntningar och kulturella traditioner.
Jag stannar upp läser texterna igen. Ser Maria i ögonen, möter hennes blick.
Jag ser inte den tysta och ödmjuka.
Jag ser den starka och självständiga.

Hon som vågar fråga hur det skall gå till.

Maria vågade gå sin egen väg.
Hon hittade sig själv och sin personlighet.
Vågade stå upp för den hon var.
Och hon visste och litade på att hon var älskad som hon var.

Hon visste, när hon sa Ja den där gången, att hon skulle möta både fördomar och fördömande. Josef försökte, när han fick reda på det, ju göra slut, vilket skulle lämnat henne i vanära. Hon visste vilken risk hon tog. Att hon riskerade att till och med hennes egen familj skulle kunna förskjuta henne.
Ändå sa hon Ja. Ändå vågade hon stå upp för vem hon var. Vad hon var!

Hon hade hittat sig själv, sin identitet, och vågade lita på att hon var älskad precis som hon är.

Jo, Maria passar verkligen in i vår kyrka, i samhället idag.
Hon är och förblir en förebild för oss alla.