Låt ingen annan definiera vem du är, oavsett vilket smeknamn du bär. Det kan vi lära oss av Tomas, som blev en förebild som predikade evangeliet runt om i världen – men ändå kallas tvivlaren.
Har du ett smeknamn?
Har du något smeknamn? Kanske är det en variant av ditt namn, eller något du kallats sen du var barn? Säger det något om vem du är? Är det namnet människor ropar när de vill få din uppmärksamhet?
Jag har många gånger tänkt på Tomas, en av Jesu lärjungar. Han var inte med när Jesus visade sig för sina vänner som uppstånden. Därefter kom han att kallas Tvivlaren. Hur kul är det att bära det smeknamnet? Att bära ett smeknamn som påminner om en av ens sämsta stunder. Och att sen kallas så, i generationer efteråt. Till och med avbildad så i konsten. Men inte kallar vi Petrus för förnekaren? Det är kanske så att Tvivlaren sägs för att vi kan känna igen oss i hans berättelse. Men skulle du vilja kallas så?
Tomas Bekännaren
Jag har alltid funderat på om jag skulle kunna ge honom ett nytt smeknamn, som Bekännaren till exempel. För så fortsätter berättelsen om honom. Ja, visst tvivlar han på Jesu uppståndelse från de döda, och säger att han vill sticka fingret i hans sår för att kunna tro. Det är ett logiskt resonerande, för människor brukar inte komma tillbaka efter att de dött. Han hade ju sett honom korsfäst och gravlagd.
Den uppståndne Jesus kommer återigen till lärjungarna, önskar dem frid och vänder sig till Tomas. Jesus tilltalar honom, ser honom och erbjuder honom att röra vid honom. Det står inte att han gjorde det, men det är väl lätt att tänka att han gjorde så.
Därefter kommer händelsen som jag hellre kommer ihåg honom för. Tomas säger Min herre och min Gud, till Jesus. Jesus lämnar honom inte med sina tvivel utan låter också honom få se. Saliga de som inte har sett men ändå tror, säger Jesus. Tänk, det betyder ju att vi idag har chansen att kallas saliga!
Tomas blir ständigt en förebild för mig, Tomas Förebilden. Han vågar ifrågasätta och vågar också högt benämna sitt tvivel. Ge mig en anledning att tro, hör jag honom säga till sina vänner.
Om jag för en stund fick slå följe med honom skulle jag fråga vad han säger om att människor kallar honom Tvivlaren. Kanske höjer han på axlarna och säger att han gjorde ju det, eller så säger han något om allt annat vi skulle kunna minnas honom för.
Tomas blir för mig en påminnelse, låt inte andra människor ge dig smeknamn som minner om dina sämsta stunder och egenskaper. Låt inte heller dem definiera vem du är, du är ju långt mer än dina dåliga stunder och egenskaper.
Ett smeknamn som säger något om dig
Jesus tänker inte på dig utifrån dina svagaste sidor eller stunder, och inte heller tänker han på Tomas så misstänker jag. Han söker upp Tomas och låter honom komma till tals, och säga sin bekännelse. Tomas behöver inte stå ensam i tvivel, utan står med alla oss som tror att Jesus är uppstånden. Hans bekännelse tror jag blir en grundton i hans liv, som leder honom att predika evangeliet runt om i världen.
Bär smeknamn som säger något om vem du är, på djupet, och låt ingen annan definiera vem du är – förutom han som klev in i rummet och sa: Frid åt er alla! Jesus, som gör tvivlaren till bekännaren!
Läs fler texter av Catharina Carlsson
Läs fler texter om Andra söndagen i påsktiden
Kommentera det här inlägget