Till innehåll på sidan

Författare: Magdalena Wernefeldt

  • Magdalena Wernefeldt

    Den som inte dömer

    Det är många år sedan men jag minns känslan: Det hårda trappsteget i trappan upp till predikstolen, där jag hade satt mig där efter konfirmationen. Kyrkan var tom, konfirmanderna hade gått hem, men jag var inte klar än. Något var ouppklarat. Så här satt jag. En prästs gömställe. I predikstolstrappan, i väntan på att Gud…

    Läs mer


  • Magdalena Wernefeldt

    Att välkomna den förlorade sonen

    För en tid sedan bodde en ungdomskör några nätter i vår gamla prostgård och sjöng i gudstjänsten på söndagen. Ett par dagar efter kom en iransk vän som bott i Sverige ett tag och frågade ”Hade dom inga föräldrar?” Först förstod jag inte riktigt frågan och han förtydligade; ”Har dom ingen mamma och pappa? Bor…

    Läs mer


  • Magdalena Wernefeldt

    Heliga galningar

    Länge trodde jag, att det var Carl Jonas Love Almqvist som skrivit orden, nu tror jag mig veta att det är Tage Danielsson (även om det är lite för populärt att tillskriva Tage Danielsson alla kloka och fyndiga verser man kommer över på nätet). Orden lyder i alla fall: ”Vad är det som livet mest…

    Läs mer


  • Magdalena Wernefeldt

    Vatten

    För ett tag sedan döpte jag ett barn i en grön och lummig trädgård full med rosor. Det var ett väldigt fint dop. Solen sken även om det blåste riktigt ordentligt. Efter dopet hade familjen dukat upp fika i den fina trädgården, men nästan direkt efter kom regnet. Fikat förflyttades in i huset, och när…

    Läs mer


  • Magdalena Wernefeldt

    Om du hade varit här

    ”Om du hade varit här, hade min bror inte dött.” Orden är Martas, i Bibeln. Hon säger dem till Jesus när Lasaros har dött. Men orden är inte bara Martas, de orden, som rymmer så mycket livssmärta, känns för mig allmänmänskliga. ”Om Gud hade varit här, hade min älskade inte dött.” Jag har sagt de…

    Läs mer


  • Magdalena Wernefeldt

    Att riva ner torn

    De trodde att lärjungarna var berusade. Det säger något, eller hur? Folket i Jerusalem såg på spektaklet med nyfikenhet och förbluffning, men också avståndstagande och kanske till och med äckel. De skrattade åt dem, gjorde sig lustiga, medan andra undrade hur det kom sig att galiléerna plötsligt pratade en massa andra språk. Inte ens då…

    Läs mer


  • Magdalena Wernefeldt

    När Jesus ger sig av

    Petrus hade fått en liten stund ensam med Jesus. Det var inte så ofta han fick det, så många krävde Mästarens tid. Men Jesus tycktes ha anat att något bekymrade Petrus, så nu satt de där, Jesus och Petrus, för sig själva i gräset, i skuggan av ett kraftigt träd. – Det är något som…

    Läs mer


  • Magdalena Wernefeldt

    Lyhört

    ”Väggarna till hotellrummet var äggskalstunna. Man kunde höra varje steg, varje hostning, ja varje andetag från rumsgrannen. Och jag blev med ens mycket medveten om alla ljud jag själv åstadkom; toalettbesöket, skrapandet med stolen mot golvet, samtalen i mobiltelefonen. Vad kunde min granne höra? Jag tassade på tå de där dagarna och vågade knappt andas…

    Läs mer


  • Magdalena Wernefeldt

    Om kärlek, hat och att inte vara ägd

    Broccoli och blåbär ligger ofta högt på de listor som ska lära oss vad som är nyttigt att äta. När det gäller psykisk hälsa finns det en sak som alltid kommer högt upp på listan: Känslan av att få höra till. Vi blir till och formas redan som barn genom att höra till, identifiera oss med…

    Läs mer


  • Magdalena Wernefeldt

    När föräldrar är vackra

    Vårfest på dagis, i det skiraste skira, det mest knoppande och förhoppningsfulla av väder. En liten scen, söta barn som uppträder. Andra barn som väntar sin tur. Föräldrar som ser på. Och nu ska min dotters grupp sjunga. Allt annat försvinner ur mitt liv, denna sekund är tillräckligt. Totalt fokus på varje ord, tar varje…

    Läs mer