Till innehåll på sidan

Etikett: Charlotte Frycklund

  • Charlotte Frycklund, präst

    Sorgens ögon

    Det är snart allhelgonahelg, när de sörjande firar högtid, när de sargade känner gemenskap. Jag går på kyrkogården en onsdag i början av november, för att påminna mig själv: Döden, döden, döden. Detta är en tröstande plats för mig. Så jag går på kyrkogården, andas ut den sorg som annars inte syns, andas in lättnad.…

    Läs mer


  • Magdalena Wernefeldt

    Sagan om den klarsynte optikern

    Det var en gång en ung man vars liv blev väldigt mycket bättre när han som tioåring fick glasögon. Han hade kämpat länge, men när glasögonen sattes på hans näsrygg var det som att allt blev tydligt. Det första som hände var att hans småmuskler runt ögonen slappnade av – han hade inte ens vetat…

    Läs mer


  • Magdalena Wernefeldt

    Den som inte dömer

    Det är många år sedan men jag minns känslan: Det hårda trappsteget i trappan upp till predikstolen, där jag hade satt mig där efter konfirmationen. Kyrkan var tom, konfirmanderna hade gått hem, men jag var inte klar än. Något var ouppklarat. Så här satt jag. En prästs gömställe. I predikstolstrappan, i väntan på att Gud…

    Läs mer


  • Magdalena Wernefeldt

    Om du hade varit här

    ”Om du hade varit här, hade min bror inte dött.” Orden är Martas, i Bibeln. Hon säger dem till Jesus när Lasaros har dött. Men orden är inte bara Martas, de orden, som rymmer så mycket livssmärta, känns för mig allmänmänskliga. ”Om Gud hade varit här, hade min älskade inte dött.” Jag har sagt de…

    Läs mer


  • Magdalena Wernefeldt

    När föräldrar är vackra

    Vårfest på dagis, i det skiraste skira, det mest knoppande och förhoppningsfulla av väder. En liten scen, söta barn som uppträder. Andra barn som väntar sin tur. Föräldrar som ser på. Och nu ska min dotters grupp sjunga. Allt annat försvinner ur mitt liv, denna sekund är tillräckligt. Totalt fokus på varje ord, tar varje…

    Läs mer


  • Charlotte Frycklund, präst

    Mannen som bar Gud

    Kurt har varit aktiv i församlingen rätt länge nu. Han började komma till oss när han var i sextioårsåldern. Jag vet inget om hans tidiga år, anar att de inte var lyckliga. Ungdomen förde med sig den sortens utanförskap som ingen väljer, en nedförsbacke som aldrig ville ta slut. Någon gång när han var i…

    Läs mer


  • Charlotte Frycklund, präst

    En present till Jesus

    Kvällen den 23 december: Julförberedelserna i vårt hem har gått in i sin maniska fas. Godnattsaga med sexåringen, mitt i kaoset. Efter aftonbönen säger hon allvarligt: – Jag gedde ju tomten gröt. – Ja, du ställde ut på trappen. – Då blir tomten så glad. – Ja. – Men mamma – vad ska Jesus få?…

    Läs mer


  • Charlotte Frycklund, präst

    Nyårsbön i dialog med psaltarpsalm 121

    Nyårsdagen, 1 januari 2017 Vilket år det har varit, Gud, vilken oro i världen, så skrämmande och upprörande. Jag ser upp emot bergen, varifrån ska min hjälp komma? Någonstans ifrån måste en ängel sändas, det kan ju inte bara fortsätta så här? Hjälpen kommer från Herren, som har gjort himmel och jord. Tänk om det…

    Läs mer