-
En fest för de ofestliga
Jag såg att tjänarna till den där högt aktade mannen var på väg att lämna ut inbjudningskort till de som skulle gästa hans fest. Det var inte vem som helst som fick inbjudan. Jag visste att jag inte var en av dem. Det brukade jag inte vara. Jag hörde liksom inte till innegänget. Det fanns…
-
Är det inte lov snart?
Det är måndag morgon. Jag sitter vid frukostbordet med mitt yngsta barn. Lite morgontrött och less på att livet under senaste året varit begränsat av en pandemi som aldrig verkar ta slut. ”Pappa” suckar han, ”är det inte lov snart?”. Jag vänder mig till honom och svarar: ”Snart är det lov. Bara två och en…
-
De enkla orden
Min farfar var en man som inte hade så mycket till övers för kyrkan eller religionen har jag fått höra. Min farmors bror, Olle, som hon stod mycket nära, var först pastor i Missionskyrkan och senare präst i Svenska kyrkan, så min farfar kom inte undan religionen eller kyrkan. Det berättas att min farfar en…
-
Motsatsen till kaos
Har du upplevt kaos någon gång? Alltså riktigt fullskaligt kaos? Inte det där vardagliga kaoset som ett stökigt skrivbord, borttappade nycklar eller att glömma telefonen hemma. Det där kaoset som är något helt annat. Den där stunden när taket läcker in, morgonen när din älskade ligger i respirator, kvällen när du är vilse på en…
-
Gud i mellanrummen
Jag tycker synd om lärjungarna. Det måste ändå säga att de inte haft det enkelt. De har gett upp allt för att följa Jesus och satt allt sitt hopp till honom. Så blir han fängslad, misshandlad och mördad. Allt är förlorat. Men sen uppstår han från de döda och visar sig för dem. De har…
-
Om snapchatböner och spotifypsalmer
”Håll inte på med telefonen, be istället!” sade jag och Annika, vår konfirmandassistent, upprört till konfirmanderna. Det var dags för den korta bön där vi samlas för att avsluta konfirmandträffen. Det här hände sig på den tiden när vi fortfarande träffades i samma rum, nu träffar vi ju nästan uteslutande konfirmanderna via deras skärmar. De…
-
Växtvärk
I tonåren fick jag ibland plötsligt mycket ont i knäna. Det påminde om det man sagt om förslitningsskador. Oroligt undrade jag om jag redan som tonåring hade förslitna leder. Jag blev lugnad av en klok omgivning; ”Det är växtvärk”. Växandet gav kroppen värk. Tron som växer får också värk. Det finns ett samband mellan tro…
-
Den svåra glädjen
På påskdagens morgon gick några kvinnor till Jesus grav. Deras djupa sorg byttes till förvåning och sen till en försiktig glädje – han var inte död. Jag tror att dom först inte vågade lita på glädjen. Att dom inte kunde förstå. Att dom inte kunde ta in. Hur det som verkat så mörkt plötsligt kunde…
-
När Gud ser
Du har aldrig känt dig hemma i en folksamling. Det beror inte på pandemin, för du har aldrig i ditt liv upplevt en pandemi. Du lever i själva verket ungefär 2000 år innan vår nuvarande pandemi. Du har aldrig känt dig hemma i en folksamling. Du får en känsla av utanförskap – att alla i…
-
Marias uppdrag
Jag berättar om Maria för konfirmanderna, om flickan i Nasaret, som nog inte var äldre än dem. Jag berättar om ängeln som kom med hälsningen från Gud, att Maria kunde välja att bli mamma till Gud själv. ”Hur det känns”, frågar jag ”att tänka på att någon som är lika gammal som ni är kan…
