Jag skrev ju igår om en bok om ”Antikens sju underverk” och deras eventuella kopplingar till kristen tro. Dock utelämnade jag två som förtjänar egen bloggpost. Idag kommer den första:
Zeusstatyn på Olympia. De olympiska spelen känner ju alla till (och redan 2012 skrev jag en del här om OS i bibeln), på platsen där spelen hölls fanns det största och viktigaste templet till Zeus ära och i detta tempel en kolossal staty av Zeus själv. Enligt vad som sades var det världens vackraste staty. Folk kom från när och fjärran till de olympiska spelen så statyn var världsberömd och allmänt beundrad. Statyn var enligt Klynne stor i förhållande till tempelrummet. När man kom in där satt den och tornade upp sig ända upp till taket inne i dunklet vilket gav ett massivt intryck.
Detta är en intressant parallell till judarnas tempel i Jerusalem. Det fanns likheter i att man offrade djur som del av kulten men den som trädde in i Jerusalems tempel fick ju inte träda fram till någon gudabild, vilket jag tror var fallet i alla andra tempel av vikt. Istället fick man inte ens träda in till det ”allra heligaste” och OM man gjorde det fanns där bara Guds tron, i form av väldiga kerubstatyer och förbundsarken framför. Gud kallas ”den som tronar på keruberna” så vi kan tänka oss keruberna som tron och arken som fotapall men Gud själv avbildas inte. Ändå tänkte man sig att han var extra närvarande i templet där himmel och jord möttes. Judarna stack alltså verkligen av mot omgivande religioner med sin monoteism och sitt bildförbud utifrån tanken att Gud är större än våra bilder av honom.
Lämna ett svar