Djup samstämmighet mellan gudstro och naturvetenskap

Om att naturvetenskapen inte står ”på ateismens sida”.

Djup samstämmighet mellan teism (tro på Gud) och naturvetenskap

Det är en vanlig föreställning att naturvetenskapen ”står på ateismens sida” och att det är upp till gudstroende att kunna komma med skäl för att deras tro går att förena med vetenskap. Men tänk om det är tvärtom?

Jag har fått lite hjälp av vår pastorsadjunkt Ted som har studerat religionsfilosofi. Han har skrivit uppsats om en bok av Alvin Plantinga  (Where the conflict really lies, 2011) om tro och vetande där Plantinga skriver:

Det finns en skenbar konflikt men en djup samstämmighet mellan naturvetenskap och teistisk tro

Alvin Plantinga

Och

Det finns en skenbar samstämmighet men en djup konflikt mellan naturvetenskap och naturalism (synsättet att det inte finns något övernaturligt).

också Alvin Plantinga

Vad menar han då?

Argumentet bygger på flera olika delar såsom evolutionsteorin, tron på mirakler och människans förmåga att förstå sig på världen.

Evolution

Vad gäller evolutionsteorin så har den berömde ateisten Richard Dawkins menat att den är allt som krävs för att förklara livets utveckling som något som sker i blindo. Mot detta hävdar Plantinga att den vetenskapliga beskrivningen av evolutionsprocessen inte i princip utesluter en skapare. Det visar bara att det inte finns några synbara spår av denne i processen.

Mirakel

Vad gäller mirakel så menar han att den klassiska fysikens lagar beskriver vad som händer i slutna system där man ingenting utöver naturlagarna påverkar vad som sker. Det verkliga livet däremot sker i öppna system. Gud skulle ju kunna vara den som agerar och motverkar naturlagarna.

Han tar också utgångspunkt i den modernare kvantfysiken. Enligt den finns det i princip väldigt många möjliga utfall av en händelse. Det är bara det att en del är betydligt mycket mindre sannolika. Plantinga har alltså haft kontakt med kvantfysiker som säger att mirakler i princip inte är omöjliga, vara väldigt osannolika.

Men det som jag själv tycker är det viktigaste argumentet är det om människans beskaffenhet.

Människan

Vi har kunnat komma underfund om världen med hjälp av våra sinnen och vårt tänkande. Det är inte alls självklart att det skulle vara så det fungerar.

I vilken värld kan naturvetenskap funka? Det handlar om att både världen och människan måste vara på ett visst sätt. För det första, måste det finnas en överensstämmelse mellan vad våra mänskliga fakulteter uppfattar, och hur världen faktiskt är i sig själv. För det andra menar han också att världen måste uppvisa och lyda under vissa regelbundenheter, för att medvetna handlingar ska kunna finnas överhuvudtaget. Och till sist, måste människan vara kapabel till att tro vissa saker och induktivt lära sig saker.

Sannolikheten att människans kognitiva fakulteter är pålitliga, givet naturalism och evolution, är låg.  Den som tror på naturalism och evolution, är rationellt förpliktigad att tro att sina kognitiva fakulteter är opålitliga. Den som inte kan lita på sina kognitiva fakulteter kan inte rationellt omfatta någon trosövertygelse, inklusive naturalism och evolution.

Vi behöver utveckla förmåga att hitta mat och fly, slåss och fortplanta oss men varför ska vi behöva kunna förstå världen?

Slutsatsen av dessa kanske lite krångliga teser är att om man från början har en syn på världen som skapad av Gud och av människan som Guds avbild passar det väldigt bra ihop med att människan har förmåga att förstå sin värld och ha förmåga till långt mer än överlevnad. Är det lika lätt att förena med en syn på en slumpvis uppkommen värld och människa utan egentligt syfte?

Det är lätt i teorin att tala om människan ur ett evolutionärt perspektiv. Att förklara känslor och tankar utifrån kemiska processer i hjärnan, säga att världen egentligen är meningslös och så vidare men ingen människa lever i praktiken utifrån ett sådant synsätt. Vi är alla meningsskapande varelser.

Vi har olika utgångspunkt

Vare sig du som läser detta är troende eller inte kan vi väl enas om att vi kan mötas i naturvetenskapen oavsett tro och inte använda den som slagträ? Då är det snarare filosofiska och teologiska frågor som får stå i centrum för vilka slutsatser vi drar om världen vi lever i. Eller vad säger du? Skriv en kommentar och berätta!