Min predikan från långfredagen i Ulricehamns kyrka
Här är min predikan från långfredagens gudstjänst i Ulricehamns kyrka. Hoppas den är till glädje för dig.
Två lager i berättelsen
Del 1: Ironierna vid korset.
Det går inte att veta hur mycket Jesus själv visste. Han visste att hans väg ledde hit. Och han trodde och litade på sin himmelske Fader att det var det rätta. Men ändå. Den här dagen ställdes allt på sin spets. Det största steg i tro vi kan tänka oss, att möta lidandet och döden och lita på Gud även då.
När Matteus berättar om Jesus korsfästelse är det som att det finns två lager i berättelsen.
Först som det ser ut för de som beskådar där på plats. Det är en grym dag fylld av lidande och hårdhet.
Och under det finns något annat som bara skymtar fram. I brist på bättre ord får vi kalla det att det är mycket som är ironiskt i det som sägs och händer.
Att bära Jesus kors
Simon bär Jesus kors. Jesus orkar inte bära det själv hela vägen. Men det är ironiskt för egentligen är det tvärtom. Simon var den förste att bära Jesus kors men vi är många som haft ett kors på oss sedan dess. Jag tänker på det här lilla korset och tänker att vi alla måste bära vårt kors i livet. Vi har lidande att hantera, och Simon får till och med bära korset åt någon annan, det händer ibland att man gör det. Men långfredagen påminner oss om att även detta är en tyngd på Jesus kors. Det är inte så att vi bär åt honom. Han bär allt.
Bägaren Jesus dricker
Nästa ironi. Jesus blir erbjudan vin blandat med Galla men vill inte dricka. Han har sagt kvällen innan att han inte kommer dricka av det vinstocken ger innan han dricker av det nya vinet i Guds rike. Ironin i detta är att bägaren med vin med en grumlig sats i botten i bibeln symboliserar syndens konsekvenser och Jesus kommer dricka den ända till botten. Han bad i Getsemane att slippa men han utför nu Guds verk. Han tar på sig följderna av det onda, bryter de onda cirklarna av att skadas och skada.
Att ta del av Jesus kläder
De delar hans kläder mellan sig. Det är ironiskt för just som Gud klädde Adam och Eva efter deras fall så läser vi i bibeln om hur vi får iklä oss det Jesus gjort. Vi får del av hans kläder. Man kan tänka hur det är att bli avklädd på det sättet. Vilken förödmjukelse att hänga på ett kors och inte kunna skyla sig alls.
Korset är en skampåle. Vi vet ett och annat om skam vi också och vi får ta till oss att Jesus känt den mer än de flesta. Kontrasten blir stor att han gör det för att rädda oss från vår skam. Skammens motsats är för oss att vara sedda och älskade och vi får klä oss i vad han gjort för oss. Se hans lidande som ett tecken på hur värdefulla vi är i hans ögon. Vad han är beredd att gå igenom.
Judarnas kung
Orden över Jesus är kanske den mest kända ironin. Jesus från Nasaret, judarnas kung. Skrivet som ett hån men det kunde inte finnas en sannare överskrift över mannen på korset. Det skulle i så fall vara att han är världens kung.
Jesus rike har hela tiden varit av ett annat slag. Vid korset står Jakob och Johannes mor, hon som bad Jesus att ge hennes söner hederplatserna på hans högra och vänstra sida. Nu ser hon rövarna hänga där. Att Jesus hänger mellan dem betyder att även för sådana som dem är Guds rike öppet.
Det nerrivna templet
Människor hånar Jesus. Du som river ner templet och bygger upp det igen på tre dagar. Templet är platsen där himmel och jord möts, där Gud är närvarande på jorden. Men inte förstår de att Jesu egen kropp är det sanna templet. I honom möts himmel och jord.
Även vi är kallade att vara Guds tempel i vår kropp och vi river ständigt ner det. Det är så hopplöst att se på mänskligheten, tänk, tänk om vi kunde få ett tecken av hopp. En förebild av hur Guds tempel faktiskt kan resas ur ruinerna och Gud vara mitt ibland oss.
Idag är det rivningsdagen och vi får stanna i det men Jesus har ju själv sagt att det ska komma en byggnadsdag.
Jesus följer sin väg till slutet
Det finns ett eko från evangeliets början. Där Jesus frestades av djävulen i öknen. Om du är Guds son, så börjar hans förslag där. Nu för sista gången. Om du är Guds son, stig ner från korset. Men precis som Jesus vägrade ledas vilse av djävulen då så lyssnar han inte nu. Hans väg har lett hit hela tiden. Han kan inte hjälpa sig själv just för att han hjälper oss.
Del 2: Jesus dör, han delar vårt lidande
Jesus brister ut: Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? Han gör det, som så ofta i sitt liv med psaltarens ord. Den 22a psalmen. Och den återkommer i detaljer i berättelsen. Där nämns kläder som delas, där nämns de hånfulla orden om att ”han ju är älskad av Herren”.
Tänk vad många som bett den psalmen i sina plågor i århundraden före Jesus. Vi kan tänka oss de orden i munnen på varje lidande människa. Det är mänsklighetens rop. Var är du Gud när jag behöver dig? Vi har känt den i oss allihop.
Nu säger Jesus detsamma. Psalmen har en vändning och slutar i tacksamhet över att Gud hjälpt och ibland kanske det varit den beendes upplevelse, men andra gånger har det kanske känts som ett svagt och flämtande hopp. Jesus går inte ner från korset och Fadern lämnar honom där.
Märkligt nära honom eftersom han lidit före oss
För oss som ber bönen efter Jesus dag på korset får vi tänka att vi delar den med honom. När vi brister ut i samma ord. Varför har du övergett mig? Så är det ett ord om vår yttersta förtvivlan och samtidigt är det underligt nog så att vi delar lidandet med honom. För att du nedsteg hit till de plågade vet vi att ingen ensamhet finnes mer. Vet vi var Gud är. Han har gått före oss längst in i ångesten.
Så överlämnar Jesus sin Ande. Han ger upp andan. Hos matteus följs det av märkliga tecken som vi väntar oss ska hända på Herrens dag, dån och brak. Heliga som uppstår ur sina gravar.
Hittills har det varit två lager i berättelsen och innebörden har förmedlats med ironi men nu är det fullbordat. Förhänget i templet, med bilder av de båda keruberna med brinnande svärd som en gång ställdes att vakta Edens lustgård är borta. Vägen hem öppnas. Soldaten vid korset säger det vi får stämma in i idag i våra hyllningar. Detta måste vara Guds verk, vem skulle annars kunna. Vem har sådan makt, vem har sådan övermänsklig kärlek? Denne man måste vara Guds son.
Lämna ett svar