Predikan 3e efter trettondagen 2026 Här är en kort predikan jag höll för konfirmanderna i helgen!

Här är min predikan utifrån orden att ”Jesus skapar tro” och berättelserna om Naaman och om Jesus i bibeln!
Jesus skapar tro
Varje söndag har en rubrik i psalmboken. Den här har orden ”Jesus skapar tro” och så ska texterna handla om det på olika sätt. Jag vill börja med att tala om de orden sen ska jag säga något mer om Naaman och om Jesus.
Man kan tro att tro är något VI gör. Att vi ledare ger er alla fakta om kristen tro och sedan tänker ni smart på dem (och det ska ni absolut göra) och sen kanske ni känner att ni kan skriva under med namnteckning på streckade raden. Att ni så att säga köper detta.
Det är bra med tro på det sättet men det räcker inte att tänka att Gud kanske finns utan det är sedan relationen till Gud som är själva tron. Tro brukar stavas TILLIT, faith. Och den sitter mer i hjärtat än i hjärna, och sedan sitter den i händerna och fötterna också så att det handlar om vad jag faktiskt gör, inte bara hur jag tänker. Det där är svårt för mig för jag är själv en ganska teoretisk person.
(HÄR GJORDE JAG EN LITEN IMPROVISERAD UTLÄGGNING OM ATT TRO LIKNAR VÅR PROMENAD PÅ ISEN TIDIGARE PÅ LÄGRET. ATT TRO ÄR ATT LITA PÅ ATT NÅGOT BÄR.)
Poängen är att tro bygger på att Gud vill oss något och att vi lyssnar och svarar. Det är en relation. Och allt det Jesus gjort och sagt gjorde han för att skapa tro, hjälpa oss i vår relation till Gud som är allt det godas källa.
Är ni med?
Van att ha det på sitt sätt
Bra. Vi hörde om Naaman som var en höjdare från ett annat land. Han engagerade sig och sökte efter Gud, det var bra gjort. Han led av en hemsk sjukdom och behövde hjälp. Han var också van att styra och ställa från jobbet.
Så han blev arg när profeten Elisha inte ens gick ut och träffade honom utan bara skickade bud vad han skulle göra!
Det är intressant vad Naaman säger. Han hade en idé om hur det skulle gå till när han skulle bli botad, profeten borde ropa till Gud och röra med handen över sjukdomen, så borde det gå till! Och han tycker att det är för enkelt! Som tur är har hans följeslagare talat honom till rätta och sagt att det här lätta kan du väl prova?
Det finns en massa spännande saker att tänka på om berättelsen men jag tror vi kan tänka på särskilt några. Vi är som Naaman och har våra bilder av hur tro ska se ut. Hur det borde kännas att tro och hur en människa som tror på Gud är, och det är ju knepigt för ingen av oss vet ju hur det är inne i någon annan. Hur känner man att Gud är nära? Inte så värst ofta skulle jag säga för jag är rätt känslokall men för andra är det på andra sätt.
Kontroll och ödmjukhet
Och vi kanske också vill ha det som Naaman och att det ska gå till på något sätt som vi har kontroll över och där vi själva kan vara lite duktiga. Men han får bli lite ödmjuk Naaman. Han får inse att här är jag liten och Gud är stor. Jag är ju här för att jag behöver hjälp.
Och så får Naaman, som man sa i kyrkan förr, ta ett steg i tro. Han får testa och se vad som händer. Det går inte att stanna på läktaren och låta andra sköta min tro. Vi kanske inte ska bada bort spetälska men vi kanske ska testa att be på olika sätt. Berätta för Gud om sånt vi verkligen bryr oss om. Försöka förstå vem Gud är. Det finns mycket.
Jesus vill inte bli satt på prov
Sen har vi evangeliet om Jesus. Tro för oss är ju lite annorlunda än för dem som gick och mötte Jesus på stan på det sättet men man kan tänka att en del är sig likt.
En person kommer till Jesus och ber om hjälp. Jesus är i sin hemtrakt och där har de varit väldigt skeptiska mot honom först, men nu har de hört att han gjort under nere i Jerusalem så de är väldigt nyfikna på att få se honom göra något sådant ibland dem. Därför svarar Jesus lite tvärt först att de bara är ute efter att se tecken.
Jag vet att jag har velat ställa lite villkor så någon gång när jag var yngre. Och be typ ”Gud om det här händer så ska jag tro på dig”. Jesus verkar inte vilja bli styrd på det sättet, han tycker inte han har något att bevisa tror jag. Men pappan står på sig för det här var ju på riktigt, och då gör Jesus ett underverk! På avstånd dessutom!
Och det står att de alla kom till tro. Det här blev inte bara något häftigt utan det ledde till att de förstod lite mer av vem Jesus var och litade på att han är Guds son.
Ta vara på de tecken du får
Det kan nog finnas tecken för oss också. Kanske mindre saker oftast. Små tecken på att Gud är med oss. I så fall får vi ta vara på dem. Tänka att det här fina som plötsligt hände får jag ta som en hälsning från Gud och en påminnelse om att Gud vill mig väl. Det får ni i läxa under veckan här att hålla ögonen öppna efter oväntade positiva saker som är som gåvor att ta emot.
Sen finns det en liten text till vi hörde om att den tröst eller glädje vi själva får genom tron och genom goda saker som händer oss, den får vi med tanke på att ge den vidare till andra. Tro och kärlek är lite som en bäck som rinner genom världen. Det vore tråkigt om den stannade hos oss för att vi bygger en damm eller nåt. Vi får lita på att det fortsätter kommer tillräckligt mycket gott till oss utan att vi måste hålla fast vid det.



Kommentera det här inlägget