Mitt arbete som präst innebär att jag fått vänja mig vid och jag fått lära mig hantera att bli förminskad, att jag får ta emot mail och samtal från män som beskriver min kropp och vad de vill göra med den… Och att backa och värja mig från mäns ovälkomna händer, kramar och pussar.

Här kommer några axplock:

Min första praktik i en domkyrka kom en man fram till mig efter min första predikan och sa till mig att jag lockade män till syndiga tankar när jag hade håret hängande. Min handledare, domprosten, sa till mig att ha håret ordentligt uppsatt i fortsättningen och inte utsätta män för sådant.

För några år sedan blev jag spottad i ansiktet av en församlingsbo med motiveringen att jag som kvinna och präst är ett hån mot Gud.

På äldreboendet lyfte en äldre man min vadlånga kjol och tafsade mig på rumpan, min ena manliga kollega skrattade, den andra sa ifrån. Själv var jag djupt chockad.

Efter ett dop, när jag bytt om till civila kläder drog dopbarnets farfar ut min tröja och tryckte ner en 1000lapp mellan mina bröst med orden ”En sån duktig flicka du va nu”