Under min två första år i kyrkan fick jag dagligen väldigt tydliga sexuella inviter av den manlige IT ansvariga i kyrkan. Jag tackade artigt nej som jag alltid har lärt mig att göra, dvs jag sa aldrig ifrån argt. ”Se det som en komplimang” sa han. IT ansvarig gjorde de sexuella inviterna även när vi skulle ha möten och alla hörde och suckade lite, men lät det vara. De flesta närvarande på de mötena var manliga chefer. Alla ursäktade honom med ”det är så han är” och ”han menar inget direkt med det”. Även fackliga ansvariga var närvarande vid många tillfällen och en gång sa en av dem till mig ”är det inte jobbigt?” ”jo, sa jag” ”bara ignorera honom” blev rådet tillbaka från den fackliga manliga representanten. Nu i efterhand är jag arg på mig själv att jag inte satte stopp för det men också på mina kollegor och chef som bara lät det vara. Det är ju inte ok och fråga om man ska ”gå in i städskrubben innan mötet och mysa lite för du är så het”.