Den här dagen hålls ett stort konvent om gatubarnens situation. På plats finns ett 50-tal gatubarn och i publiken sitter representanter från de filippinska myndigheterna och människorättsorganisationer, journalister och personal från organisationen Bahay Tuluyan, som är Act Svenska kyrkans partner och en av huvudarrangörerna för eventet.
Övergrepp vanligt
Gatubarn på Filippinerna lever farligt. De saknar skydd och utsätts dagligen för övergrepp. Inför mötet har ett 50-tal gatubarn träffats under tre dagar för att formulera sina åsikter. De har målat, sjungit, dansat, filmat och fotat och nu presenterar de sina åsikter och känslor med full kraft. De protesterar mot polisbrutaliteten och kräver rätt till utbildning, sjukvård och likvärdig behandling.
– Polisen och socialarbetarna som ska skydda och hjälpa oss behandlar oss ofta väldigt illa och skadar oss istället, säger en femtonårig flicka och tittar polisen rakt i ögonen under den öppna diskussionen.
– Utbildning ska vara gratis och tillgänglig för alla, men i praktiken har vi gatubarn inte råd att ta examen. Vi kan inte betala för mat och allt annat som krävs för att vi ska kunna gå i skolan, fortsätter samma femtonåring.
Stöd för att klara skolan
Catherine Scerri, som leder arbetet på Bahay Tuluyan, understryker syftet med mötet: Att förändra bilden av vilka gatubarnen är. Att de själva ska få skapa sina berättelser och att vuxenvärlden ska lyssna. Gabriel, 23 år, och Kimberly, 22 år, arbetar på Bahay Tuluyan idag. Men har båda vuxit upp på gatan. Gabriel har bland annat hand om kreativa aktiviteter som bild och berättar hur barnen ofta saknar den trygghet och det stöd det innebär att ha en fungerande familj. Kimberly sammanfattar vad det betydde för henne att hon kom till centret för 9 år sedan. Jag älskar att jobba med barns rättigheter.
– Det är tack vare det stöd jag fick som jag klarade skolan och kan vara här och arbeta nu, säger hon.
Text av: Magdalena Vogt/textbearbetning Act Svenska kyrkan