Detta är Sverige!

Fackeltåg

Fackeltåg i Trollhättan till minne av skolattacken 22 oktober 2015 då en 17-årig elev och en 20-årig elevassistent dödades.

För oss i Trollhättan har helgen inneburit tunga minnen av det om skedde här för ett år sedan.

Många gick in i kyrkorummet för en stund av eftertanke och ljuständning innan Lextorpskyrkans klockor ringde i bön för Aleppos och Mosuls krigsdrabbade folk kl. 18. Klockringningen blev samtidigt starten för fackeltåget att börja gå mot skolan Kronan där Trollhättan-dådet skedde för ett år sedan, 22 oktober 2015.

Ljus i kyrkan

Många gick in i kyrkorummet för en stunds eftertanke och ljuständning innan Lextorpskyrkans klockor ringde i bön för Aleppos och Mosuls krigsdrabbade folk.

Efter sång, tal av kommunalrådet och utbildningsministern och en tyst minut, talade Kronans rektor Djeni Mahic om året som gått. Han uppmanade oss, tusentals deltagare med rötter från världens alla hörn, att se oss omkring och möta blicken hos en medmänniska: Detta är Sverige!

Kvällen efterlämnar hos mig en känsla av värme, hopp och framtidstro. Framtiden bor hos oss och detta är Sverige 2016!

/Agneta van der Poel, diakon, Lextorp församling, Trollhättan

I det lokala blir vår värdegrund och tro praktik …

20160412_140713

Enligt Martin Modeus biskop i Linköpings stift  är Sv kyrkan en av de aktörer som är kallade att synliggöra samhällets värdekompass. Det goda samhällets värdegrund.

”Det är i det lokala vi kan lyssna, göra rum för möten och samtal och ge det tid. I det lokala blir vår värdegrund och tro praktik .”
Läs texten i sin helhet i ”Vi ska slåss mot Goliat”, dokumentationen av nätverkets Dela tro Dela liv-satsning. (Från sid. 30)

Tro, demokrati och samverkan över religionsgränserna

Panelsamtal på Rågsved Folkets hus om samverkan över

I panelen satt företrädare för flera olika religioner.

En vill samla de olika religiösa ledarna i vårt område till ett möte, en annan vill ha ett torgmöte, en tredje vill skapa ett musikaliskt event tillsammans. ”Alla ungdomar måste samlas”, brister någon ut. Innan vi skiljs har vi ett nytt datum uppskrivet i våra kalendrar. Vi vill fortsätta att se och respektera varandra; alla vi som har olika religioner vill göra saker ihop och lära av varandra.

Vi samlas i Rågsveds Folkets hus en måndagskväll i september. Det är ett samtal om tro och demokrati. I panelen finns representanter för Equmeniakyrkan i Högdalen, Moskén i Rågsved, Evangeliska frikyrkan och Svenska kyrkan. Och i publiken finns säkerligen representanter från ännu fler trosinriktningar …

På frågan om varför vi ska göra detta, samverka över religionsgränser i vårt område, svarar en i panelen. ”Jag kan välja att inte stiga ur sängen på morgonen.” Så är det nog, vi kan välja att inte leva livet. Vi kan välja att inte se vår omgivning. men om vi väljer att leva tillsammans med dem som bor och vistas här så behöver vi samarbeta, ”stiga upp ur sängen”.

Respekt för varandra lyfts fram som en central komponent under detta möte. Respekt för vår egen och andras religiösa övertygelse är avgörande, en respekt som är kärleksfull. En grundprincip i ett demokratiskt samhälle är att makten utövas med respekt för de männskliga rättigheterna. Även om majoriteten bestämmer i en demokrati har minoriteten rättigheter som majoriteten inte kan sätta sig över.

I en demokrati är de allmänna valen invånarnas viktigaste instrument för att påverka hur landet ska styras. För att demokratin ska fungera krävs att landets invånare engagerar sig och deltar i demokratin. Det räcker det med att vi deltar i de allmänna valen. För mellan valen händer det en massa viktiga saker som behövs för att demokratin ska fungera. Demokratin förutsätter ett respektfullt samtal. Ett sådant respektfullt samtal om tro och demokrati förs under kvällen i Rågsved Folkets hus.

Engagemanget är stort. Flera härliga berättelser om goda samarbeten. Flera förslag om hur vi kan gå vidare kommer. En vill samla de olika religiösa ledarna i vårt område till ett möte, en annan vill ha ett torgmöte, en tredje vill skapa ett musikaliskt event tillsammans. ”Alla ungdomar måste samlas”, brister någon ut. Innan vi skiljs har vi ett nytt datum uppskrivet i våra kalendrar. Vi vill fortsätta att se och respektera varandra; alla vi som har olika religioner vill göra saker ihop och lära av varandra.

Kvällen avslutas med Franciskus fredsbön

O Herre, gör mig till ett redskap för din frid.
Där hat finns, låt mig få föra dit kärlek.
Där ondska finns, låt mig få komma med förståelse.
Där oenighet finns, låt mig få komma med enighet.
Där tvivel finns, låt mig få komma med tro.
Där osanning finns, låt mig få komma med sanning.
Där förtvivlan finns, låt mig få komma med hoppet.
Där sorg finns, låt mig få komma med glädjen.
Där mörker finns, låt mig få komma med ljuset.

O gudomlige Mästare,
låt mig sträva inte så mycket efter att bli tröstad, som att trösta,
inte så mycket efter att bli förstådd, som att förstå,
inte så mycket efter att bli älskad, som att älska.

Ty det är genom att ge, som man får,
genom att förlåta, som man blir förlåten,
och genom att dö, som man uppstår till det eviga livet.

Anna Axerup, präst i Vantörs församling och ansvarig för uppbyggnaden av Interreligiösa rådet i Vantörs församling

 

Låt inte tystnaden ta över

alan-kurdis-public-domain

För drygt ett år sedan, den 2 september 2015, spolades treåriga Alan Kurdis livlösa kropp upp på en strand i Turkiet och väckte en hel värld.

Tystnad har blivit något vi värderar högt och som vi förknippar med bön och retreat. När vi stänger ned vår tids alla (o)ljud och tillåts att lyssna efter Guds röst …

Men det finns också en skrämmande tystnad. Det är en tystnad som talar om rädsla, självupptagenhet och likgiltighet. Det är en tystnad som gör mig rädd.

För drygt ett år sedan, den 2 september 2015, spolades treåriga Alan Kurdis livlösa kropp upp på en strand i Turkiet och väckte en hel värld. Alla ville hjälpa till att rädda liv. Då var det självklart att ta emot krigsdrabbade och utsatta barn, unga och familjer. Organisationer i Sverige som hjälpte till att möta nyanlända blev nedringda av människor som ville hjälpa till. Café-verksamheter startade och hjälpinsamlingar med kläder och mycket mer organiserades i hela vårt land.

800x400-flyktingbarn-paul-jeffrey-act-ikon

Det finns många fler 3-åringar som Alan Kurdis.

Vi ville öppna våra hjärtan. I dag är tonläget ett annat. Nu har riksdagen fattat beslut som försvårar familjeåterförening och bara ger tillfälliga uppehållstillstånd. Strömmen av flyktingar till Sverige har minskat. Då tystnar också samtalet om vad som just nu händer och som händer hela tiden. Hittills i år har över 3 100 människor drunknat i Medelhavet. Det finns många fler 3-åringar som Alan Kurdis. Men vi har vant oss. Nu är det flyktingkris i världen men i Sverige kallar vi det andrum och tystnaden tar över.

bild-flicka-somalisk-sloja

I Barn i väntan/Barn i start finns möjligheten att sätta ord på sina erfarenheter för att kunna gå vidare.

Svenska kyrkan bedriver en verksamhet som heter Barn i väntan/Barn i start (WWW.BIV.nu). Verksamheten bedrivs ofta i samverkan med kommunen eller IM (Individuell Människohjälp). Den är till för alla barn och unga mellan 7 – 20 år som varit med om ett stort ofrivilligt uppbrott. Det är barn som nästan alltid bär på traumatiska upplevelser. De är många i Sverige i dag! Var finns den plats där de får möjlighet att bearbeta sina upplevelser, lyfta undan stenarna som ligger i vägen för att orka gå vidare? I Barn i väntan/Barn i start finns möjligheten att sätta ord på sina erfarenheter för att kunna gå vidare. Här finns ett skyddat rum där unga får använda sin egen röst.

Hur vi möter varandra och barnen formar framtiden. Låt inte tystnaden ta över!

Kjerstin Petrelius Allard/Vik handläggare BIV/BIS/ Linköpings stift och kommun. kjerstin.petrelius-allard@svenskakyrkan.se Skäggetorps församling

Urholka inte de mänskliga rättigheterna

det-handlar-om-manniskor
Nätverkets Göteborgs-församlingar har skrivit en replik på en ledare i Göteborgs-Posten lördagen den 24 september, som de menar uttrycker en människosyn som devalverar människovärdet.
GPs ledarskribent Alice Teodorescu förslår bland annat att överenskommelsen om gratis sjukvård till papperslösa ska upphävas, vilket vi anser vara mänskliga rättigheter som inte kan anstå. Något kortad publicerar nu Göteborgs Fria tidningar repliken på sin opinionssida.
Läs den här
eller i något länge version här:

Angående Alice Teodorescus ledarkrönika 160924.
I sin ledarkrönika ”Värna rättstatens principer” i GP 160924, skriver Alice Teodorescu ”Så länge invandringen inte är oreglerad måste det göras skillnad mellan den som har och den som saknar asylskäl, annars har asylrätten helt devalverats”. Enligt oss är det än värre att devalvera FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna, som vi menar att Teodorescu gör i och med sitt resonemang.

Vi tar i denna replik inte ställning till vilka som får eller ska få komma till Sverige, inte heller till hur rättsäkert eller humant asylprövningssystemet är.

Vi vill här lyfta den lag som trädde i kraft 1 juli 2013 och som ger barn och unga oavsett officiell status rätt att gå i skola samt rätt till gratis sjuk- och tandvård. ”Lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd”.

Ledaren kommenterar regeringens förslag om att låta polis genomföra inspektioner på arbetsplatser i syfte att genomföra ID-kontroller, ett förslag som presenterades på en presskonferens torsdagen den 22 september. Alice Teodorescu uttrycker med anledning av detta förundran över att regeringen och även Moderaterna inte samtidigt också häver den migrationspolitiska överenskommelsen som innebär att papperslösa får laglig rätt till sjukvård och skola. De argument som Teodorescu anför i sin text, uttrycker menar vi, en människosyn som devalverar människovärdet som livshållning och de mänskliga rättigheterna som rättshållning. Skola och sjukvård är just en mänsklig rättighet enligt FNs deklaration.

I och med lagen som trädde i kraft 1/7 2013 efter beslut av landets riksdag, visade Sverige tydligt att vi som nation följer de mänskliga rättigheterna och låter oss ledas av dem.

Innan lagen antogs, hade Sverige under flera år kritiserats för att neka sjukvård till just denna grupp. Det var en skarp kritik från bland annat Europarådets kommission för mänskliga rättigheter.

Mänskliga rättigheter är okränkbara och kan inte förhandlas eller lagstiftas bort. Det är både anmärkningsvärt och upprörande att endast tre år efter lagens införande, på detta vis, argumentera för att lagen avskaffas.   I rådande världsläge bör vi inte använda människors grundläggande behov av basal omsorg, till exempel sjukvård för barn, som argument eller påtryckning för en strängare eller snävare asylrätt. Detta skulle drabba de allra mest utsatta i en redan mycket utsatt tillvaro.

Det finns få historiska exempel på länder som tycker att de gjorde rätt i att inte hjälpa eller stötta människor som befunnit sig på flykt. Fler är exemplen på de länder som i efterhand konstaterar det motsatta; vi agerade felaktigt gentemot skyddsbehövande människor. Förlåt.

Vi har i många år träffat och stöttat människor på flykt. En del av dem är papperslösa. Deras liv är oerhört utsatt, inte minst gäller det barn och unga. Vi uppmuntrar ingen till en tillvaro som gömd. Däremot värnar vi barnen och deras rätt till skola, lek och sjukvård i syfte att erbjuda en så meningsfull och trygg tillvaro som det är möjligt. Detta oavsett vilket liv deras föräldrar har valt att leva.

Vi skulle också säga att majoriteten av de människor vi mött och möter, kan berätta om vilken positiv effekt lagändringen om fri sjukvård för papperslösa barn och vuxna, fick.

Under de senaste 15 åren har vi tillsammans med olika aktörer i Göteborg samarbetat kring vård, stöd, rådgivning och praktisk hjälp till papperslösa. Dessa aktörer kommer från olika delar av samhället. De representerar olika idéburna organisationer, olika politiska plattformar, olika delar av det offentliga samhället och olika samfund. Samarbetet famnar en mängd kompetenser och professioner som tillsammans sträcker ut en hand till den som behöver. Det engagemanget bär hopp för oss alla.

Vi har också genom åren lärt oss är att det är mer framgångsrikt att stötta den som redan ligger, än att slå. Många människor som befunnit sig i en mycket utsatt situation, har rest sig, kommit på fötter, kunnat resa vidare och på så vis kommit vidare i sina liv.

Land skall med lag byggas.  (Lag 2013:407)

/// Medarbetare i Svenska kyrkan: Hans Leander, distriktschef Biskopsgården/Länsmansgården Anna Cöster, tf kyrkoherde Angered Erik Andersson, distriktschef Angered Lisa Westberg, distriktschef Hjällbo Henrik Törnqvist, kyrkoherde Bergsjön Christina Byström, samordnare nätverket ”Framtiden bor hos oss”

Läs Alice Teodorescus ledare här: