En predikan i Högmässan i S:ta Birgittakyrkan 15/3 2015
Tema
Livets bröd
2 Kung 4:42-44
2 Kor 9:8-10
Joh 6:1-15
Ps 107:1-9
Psalmer
Ing 217:- Gud för dig är allting klart
Grad 444:- Mycket folk kringåkt Jesus var
Off Ung psalm 80:- Brödet som brutits för oss
Utg psalmer i 2000:talet 949:- Allt vi behöver för att leva
Predikan
Ett av de viktigaste och mest centrala ord Jesus någonsin sa har vi fått höra idag. ”Samla ihop bitarna som har blivit över, så att ingenting förfars.” (Jh 6:12) Om det var någon som tvekade tidigare så är vi alla helt säkra nu: Jesus var smålänning. Så slutsatsen i dagens predikan är alltså: bli smålänningar! Om ni inte är födda i Småland eller om det är svårt för er att flytta till Småland, så får ni väl göra som min fru: gift er med en smålänning!
För två veckor sedan fick vi höra om när Jesus tar bort en demon från en kvinnas dotter. Jesus är lite avvaktande till att hjälpa kvinnan, men kvinnan står på sig och argumenterar med Jesus. Hon säger bland annat att om hon nu inte har rätt att sitta med och äta av maten vid bordet så borde hon få del av smulorna som faller ner i alla fall. Det lilla som ingen vill ha, borde väl den som inget har, få.
När lärjungarna samlar ihop smulorna idag är det 12 korgar över. I och för sig är det 5000 män som ätit och om får vi lägger till kvinnor och barn så kanske vi talar om 15-20 tusen människor. Eller kan vi ta det från summan 200 denarer. En denar är en arbetares dagsinkomst. Om vi översätter det till Knivsta så är medelinkomsten 663 kr per dag efter skatt. vilket ger 133000 kr. Men om 20000 personer ska dela på det blir det bara drygt 6 kronor var. Om vi jämför med skolmaten som kostade ca 23 kr/portion år 2007, blir inte mycket per person. Korgarnas storlek är svårt att säga nått om, men även smulorna togs om hand. Ett stort under, men egentligen ingenting om vi räknar med att Gud upprätthåller hela skapelsen varje dag.
Ett under eller tecken som Johannes skriver i sitt evangelium är så till sitt väsen att det inte ska gå att förklara enligt den gängse synen på den värld vi lever i. Om det skulle gå att förklara hur undret gick till då skulle det inte längre vara ett under, då skulle det vara helt naturligt. Men det är klart, vi kanske kan förklara något idag som inte kunde förklaras för 2000 år sedan och det som var ett under då kanske inte skulle betraktas så idag. En av poängerna med att tecknet står här är att visa på att Jesus handlar som Gud. Gud, orsaken till tillvaron och den som också skapat naturlagarna.
Det ligger något stort i texten, något övernaturlig och något ofattbart. Samtidigt är det något helt vardagligt. Det är två fiskar och fem bröd som bärs fram. Brödet är bakat av korn, billigt och mättande, inte vete som är dyrt och mättar för stunden. Det är den fattiges mat som får spela rollen i Guds under. Det vardagliga får gestalta Guds nåd. Även om vi kan hänföras av det stora i undret säger det oss något om att Gud är närvarande i den vardagliga morgonstressen, tiokaffet, personalmötena och matteläxorna. Allt det enkla som vi tar för givet och som är tråkigt, oglamoröst och nödvändigt, i detta är Gud med.
Undret är stort och häpnadsväckande, men det är inte ett inlägg i resursfördelningen i världen, varför några av oss kan äta oss mätta flera gånger om dagen, och andra aldrig. Däremot handlar texten mer om den andliga eller själsliga hungern och mättnaden som inget bröd i världen kan ge, däremot Gud. Johannes ger så många kopplingar till Guds omsorg och till den nattvard som Kristi kyrkan kom att fira på Jesu befallning. Brödundret är stort och häpnadsväckande, men det är bara en passage och en uppladdning till senare i kapitlet där Jesu säger ”Jag är livets bröd, den som kommer till mig skall aldrig någonsin hungra” (Joh 6:35)
Detta med Jesus som livets bröd är svårt att förstå. Mönstret i texterna är lika då Jesus förlåter den lame hans synder, ni minns han som blev nedsänkt genom taket på ett hus, av sina vänner. Förlåtelsen är det viktiga, men för att vi ska förstå att Jesus har makt att förlåta synder så säger han till mannen ”stig upp och ta din bädd och gå” (Mt 2:1-12) För att Jesus ska kunna visa sin godhet, en godhet som inte bara är ord, och för att folket ska kunna ta emot godheten, så måste de vara mätta första. När de är mätta kroppsligen kan de ta emot honom som mättar också anden. Ni trodde kanske att Mazlow var först ut att rangordna behoven 1943. Augustinus gör samma tolkning på 300-talet. Först måste de kroppsliga behoven vara tillgodosedda, sedan kan trygghet, kärlek, gemenskap, uppskattning och självförverkligande bli mottagliga och relevanta.
Om det är någon som har svårt att ta till sig att fem bröd och två fiskar kunde mätta tjugotusen människor så finns det bildliga tolkningsmöjligheter. Vi är i gott sällskap med Augustinus om vi ser de fem kornbröden som de fem Moseböckerna. Det är svårt att komma åt kärnan i sädeslaget korn, på samma sätt är moseböckerna klädda i lager av mänskliga stadgar, men den som tränger in blir mättad på djupet. Vi kan också se pojken som Israels folk. Ett folk som barnsligt nog bär med sig maten, Guds lag, men inte äter av den.
De två fiskarna kan vi se som symboler för de upphöjda personerna i gamla testamentet, prästerna och kungarna. Till sist kom han som var både kung och präst i en, Jesus Kristus. Allt det som blev över, det som folket inte kunde äta är alla de mysterier som människorna inte kunde förstå. De tolv krogarna bidrog till att de såg och häpnade ännu mer över undret, vi hör men förundras inte längre, för vi har hört om undren så många gånger och tänker att de hör till den gamla boken. Ögonen för dem som var med om undret är som tron för oss som bara får höra om det i efterskott. Johannes skriver också: ”Saliga de som inte sett men ändå tror” (Joh 20:29).
Brödundret sker i relation till judarnas påskfirande och som en föraning och en tolkning av kyrkans nattvardsfirande. När Kristi påsk är verklighet med hans död och uppståndelse så har judarnas påskmåltid spelat ut sin roll, samtidigt kan vi inte förstå Kristi nattvard utan judarnas påsk. Undret där Jesus Kristus ersätter gamla testamentets kungar och präster misstolkas samtidigt av människorna, de vill göra honom till sin världsliga kung, och när han rider in Jerusalem på Palmsöndagen är det en sådan kung de firar. Men hans rike är inte av denna världen, det är ett annat slags rike.
Så till någon sorts slutsats i dagens predikan. Den är inte att ni ska bli smålänningar, även om det vore fint. Så här i fastan inför firandet av Herrens påsk ska vi försöka fördjupa vår relation till Gud. Om du har svårt att se Gud i det vardagliga: läs brödundret bokstavligt. Låt dig provoceras av det omöjliga och pröva din syn på Gud. Är det så att du tänker att du själv har kontroll på allt som sker? Eller kan Gud gripa in? Ställ dig frågan vad kan Gud göra i ditt liv?
Om du har lätt att acceptera undret, det omöjliga. Då kanske du provoceras av den bildliga tolkningen av undret. Att skala kornet av mer och mer för att komma in till kärnan. Vad är det som måste skalas av i ditt liv, i värdslig bemärkelse och i andlig bemärkelse? Så att du kan dra dig undan i ensamhet tillsammans med Jesus?
Oavsett hur vi ställer oss till undret, oavsett hur lite vi har att komma med när utanpåverket skalats av kan vi komma till fram till Jesus och han lyfter upp det lilla vi har till Gud och tackar honom för allt. Det lilla förmeras och kan till och med delas ut och det kommer att bli över.
Tack Gud, i Jesu namn. Amen