Till innehåll på sidan
Svenska kyrkans internationella arbete

Flykting och skräddare

Hawa har ställt ut symaskinen utanför sitt hem. Då blir det lättare att ta upp beställningar på skoluniformer. Pengarna hon får in är ett välkommet tillskott till familjen med sex barn.


Hawa är 26 år och har gått skräddarutbildningen som Svenska kyrkans internationella arbete stöder genom LWF. Hon bor i flyktinglägret Batil i en hydda bestående av lera och trä som familjen byggt själva. Hon har bott i Batil sedan några år tillbaka, då hon flydde ifrån Blue Nile i Sudan.

När Sydsudan bildades 2011 var det flera gränsområden vars linjer inte fastställdes. I dessa områden, bland dem Blue Nile, uppstod strider som tvingade människor att fly. På grund av gerillaverksamheten tillåter Sudan inte heller humanitär hjälp till dessa områden.

Välkommet tillskott till familjens ekonomi

Hawa blev gift som 15-åring. Idag har hon sex barn att försörja, den yngsta bara fem månader gammal. Innan hon gick skräddarutbildningen var hon som de flesta andra i lägret, beroende av FN:s matransoner. Familjen är fortfarande beroende av dessa, men idag ger pengarna hon tjänar på att sy och sälja kläder ett välkommet tillskott. För de pengarna kan hon köpa det hon behöver som inte ingår i matransonerna. Familjen klarar sig bättre eftersom hon också slipper byta ransonerna mot annat vilket annars är vanligt.

– Genom projektet har jag lärt mig läsa, räkna, sy och nu har jag en liten verksamhet som stärker familjens ekonomi, säger hon.

Hawa hade tur som fick gå utbildningen. Den är hett eftertraktad i lägret. Ett byråd bestående av religiösa ledare och andra samhällsaktörer, bestämmer vilka som får gå utbildningen. Deras beslut är baserade på vilka som har störst behov. Nu bedriver Hawa en egen verksamhet där hon syr skoluniformer som hon säljer. Projektet tillhandahåller symaskinen, som hon delar med tre andra kvinnor, och förser också kvinnorna med allt material de behöver.

Skoluniformerna säljer hon för 100 sudanesiska pund (cirka 8 kr) per plagg. Hon syr också kläder till sig själv, sin familj och släktingar. Symaskinen har hon ställt på ett bord utanför sitt hus, så att hon ska synas.

– Då kan folk beställa av mig när de går förbi.

Önskan att lära sig läsa är stor

Alla som går skräddarutbildningen får först gå en kurs där de lär sig att läsa och räkna så att de kan mäta upp tyg till exempel. Dessutom behöver de kunna läsa och skriva för att senare sköta en verksamhet. Viljan att lära sig att läsa är så stor bland de vuxna i lägret att denna kurs ofta har dubbelt så många deltagare än de som ska gå skräddarutbildningen. Stoltheten som kvinnorna känner när de kan skriva sittnamn istället för att sätta ett tumavtryck är enorm.

– Många vuxna har helt enkelt aldrig fått tillgång till någon sorts utbildning över huvud taget. Därför är det här värt mycket. De får dessutom lära sig lite engelska på dessa kurser, vilket är väldigt populärt, säger Else Berglund, ansvarig för Svenska kyrkans flyktinginsatser i östra Afrika.

Text: Anna Jonasson