På den tanzaniska landsbygden vaknar flickor tidigt på morgonen, går en mil till skolan utan frukost i magen och kommer hem många timmar senare, fortfarande utan mat. Hemma väntar hushållssysslor och matlagning innan de äntligen får äta, berättar Axsa Charles, genusrådgivare i lutherska kyrkan i Tanzania.
Mat och mensskydd mot sex
Det inte är ovanligt att män erbjuder dessa skolflickor mat, fickpengar, kläder och mensskydd, mot att de ställer upp på sex. Männen med pengar blir en tillflyktsort för för flickorna och ett sätt att orka skolan.
En del flickor flyttar in hos männen, med föräldrarnas goda minne. De gör det inte av kärlek, utan för att männen med pengar gör deras liv mer uthärdligt: tills den dag de blir gravida. Då blir de nämligen utslängda från den kommunala skolan för att aldrig få återvända, och den som genomgår en abort riskerar fjorton års fängelse.
”Viktigt att få ge en tydligt bild av hur det är”
På Almedalens scen Sverige i världen tog 29-åriga Axsa Charles i veckan plats tillsammans med Hans Linde från RFSU och Rädda barnens direktor Lena Ingelstam. Tillsammans pratade de om vikten av sexualundervisning, vad den betyder för kvinnors möjlighet att bestämma över sina liv och kroppar, och för ett jämställt samhälle.
Axsa Charles talade mot bakgrund av ett Tanzania som inte längre är rättssäkert, där människor försvinner och till och med skjuts på öppen gata för att de opponerar sig mot regeringens beslut.
– Det var viktigt för mig att få ge en tydlig bild av hur det är. Att ha en situation är en sak, att världen vet hur situationen ser ut är en annan. Att få möta människor som inte skräms av det du har att säga – det känns bra, säger Axsa Charles.
Se hela seminariet Seeing Red – Access to comprehensive sexuality education in a shrinking democratic space där Axsa Charles deltog.
Regeringen bestraffar flickor kollektivt
Lagen att relegera gravida flickor fanns redan innan nuvarande presidenten tillträdde. Under Axsas skoltid fick flickor tre gånger om året göra ett graviditetstest och varje gång var det flera som fick lämna skolan.
Men på den tiden fick de komma tillbaka när barnet var fött. Så är det inte längre i kommunala skolor, berättar hon och tillägger:
– Har du pengar kan du förstås alltid komma runt lagen. Sexuella rättigheter handlar också om ekonomiska rättigheter. Det märkliga är att regeringen tycks tro att det är kollektiv bestraffning som ska råda bot på tonårsgraviditeterna, när det egentligen handlar om fattigdom och undermålig sexualkunskap.
Sexualundervisning ströks ur läroplanen
Lutherska kyrkan driver sjukhus och ger vård och omsorg till en femtedel av Tanzanias befolkning. Kyrkan driver också egna skolor där flickor inte blir avstängda på grund av en graviditet. De går kvar så länge de kan och är välkomna efter att barnet är fött.
När regeringen så bestämde att sexualundervisning inte skulle ingå i läroplanen av moraliska skäl, ställdes Lutherska kyrkan inför ett vägval att antingen blunda eller ta tag i uppgiften själv.
Ungdomsmottagningar ingen moralfråga
Kyrkans ledning valde att se sexualundervisningen ur ett rättighetsperspektiv snarare än som en fråga om moral. De insåg att religiösa ledare måste stärkas i uppgiften att ge unga människor den upplysning de behöver. Inte minst för att motverka tonårsgraviditeter som hämmar flickors utveckling och i värsta fall kan leda till döden vid en illegal abort. Ett program för ungdomsmottagningar och sexualupplysning utvecklades, där Axsa Charles är en av medarbetarna.
– I Tanzania kommer tron först och samhället är överlag religiöst. Religiösa ledare är tunga makthavare med stort inflytande. Vi använder oss av metoder och ingångsvärden som är grundande i vår tro och teologiska övertygelser. Vi använder Bibeln för att reflektera kring sexualiteten, säger Axsa Charles.
Kyrkan viktig välfärdsaktör
Genom den roll som lutherska kyrkan har som social välfärdsaktör har de en stark röst. Biskopen tvekar inte att säga vad han tycker om den antidemokratiska riktning som landet tagit under nuvarande regering och hoten låter inte vänta på sig.
Axsa Charles använder sig av sociala medier för att påverka i politiska frågor. Hennes inlägg får emellanåt tusentals delningar då inflytelserika organisationer och personer väljer att sprida hennes inlägg.
– Jag brukar säga när andra tystnar att jag har inget att förlora. Allt jag äger är min mobil, konstaterar hon utan ett uns cynism.
Kyrkan som enda legitima aktör
Josephine Sundqvist är placerad i Tanzania i rollen som regional representant för Svenska kyrkans internationella arbete i östra Afrika. Hon har tillsammans med Axsa Charles varit på plats under Almedalen och menar att Axsas närvaro gjort intryck på svenskt utvecklingssamarbete.
– Axsas berättelser berör och hennes förslag på lösningar har visat att det går att göra skillnad även i ett samhälle där det demokratiska utrymmet minskar. Hon har också visat att i vissa lägen är kyrkan den enda aktören som har legitimitet att konfrontera regeringen och driva på för rättigheter, säger Josephine Sundqvist.
Dags för svenskt utvecklingssamarbete att skala upp
– Vår ingång till att adressera sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter på Sverige i världen-arenan har också varit att det inte är fruktbart att se på SRHR som ett avgränsat område. Det hänger ihop med allt, med Sveriges jämställdhetsmål, Agenda 2030 och religion och utveckling i stort. Vårt budskap och det vi har fått politiker och makthavare att förstå är att vi måste skala upp nu. Vi har presenterat nya innovativa metoder och best practice men det är tydligt att vi behöver mer resurser, det tror jag är tydligt för alla nu.
Axsa Charles har gjort sitt i Sverige och är på väg tillbaka till det som hon ser som sin livsuppgift.
– Jag har alltid tänkt att det finns ett skäl till varför var och en av oss blir till. Det är inte ok för mig att stanna i min komfortzon. Jag har ett ansvar att påverka det jag kan.
Magdalena Wernefeldt, redaktör
Josephine Sundqvist svarar på frågor om religions roll i att bekämpa sexuellt våld och samarbete över religionsgränser kring genusfrågor: