Vi sitter under ett Sheaträd i en liten by på landsbygden i Uganda. Mitt sällskap under trädets sköna skugga är några bybor, både kvinnor och män, samt en jordbruksexpert som leder utvecklingsprojektet. Jag och mina kollegor, Nadja och Anna, är där för att följa upp vårt stöd till ett landsbygdsprojekt för att starta småföretag. Affärsidén är att producera sheasmör och honung.
Normen och traditionen är att det är kvinnor som samlar sheanötter och män som sköter biodlingarna för honungsproduktion. När jag ställer frågan varför det är uppdelat enligt kön så svarar jordbruksexperten (en man):
”Du måste förstå”, säger han. Jag ser att han stannar till i tanken. Min gissning är att det slår honom att det inte råder samma förhållanden i mitt land. ”Du förstår, bina i Uganda är mycket mer aggressiva jämfört med bina i Sverige. Det är därför biodling inte är något för kvinnor.”
Är ett bistick värre än att föda barn?
I just den här gruppen var det heller ingen av kvinnorna som ägnar sig åt biodling, så det var ingen som sa emot honom. Men jag kunde inte låta bli att fråga mannen med mycket bestämda åsikter om kvinnors smärttålighet, om det var värre att bli stungen av ett bi än att föda barn? Vilket han då bestämt hävdade var fallet. Det fick både kvinnorna och männen i gruppen att vika sig av skratt. En av kvinnorna klappar mig på armen samtidigt som hon ruskar på huvudet åt mannen och sedan skrattar hon vidare. Just den här kvinnan har fött sju barn. Jordbruksexperten skrattar också, men han insisterar på att biodling inte är något för kvinnor.
Traditionella normer styr arbetsuppdelningen
I en annan by sitter jag under ett smattrande plåttak. Vi sitter i byns stora mötessal, där byborna samlas för att ta viktiga beslut. Smattrandet av regn är så högt att vi får skjuta upp stormötet tills regndropparnas taksymfoni lagt sig och det bara är några envisa enstaka droppar tyst i bakgrunden. I salen sitter fyra grupper av nyetablerade entreprenörer. Tre av grupperna består av gifta par där sysselsättningen är uppdelad enligt traditionella normer. Kvinnorna samlar nötter och männen producerar honung. Männen är också intresserade av att ägna sig åt sheanötsproduktion men för att göra detta så vill de få maskiner. Om de får en maskin så kommer produktionen igång. De är inte intresserade av att med handkraft pressa olja för att göra sheasmör enligt den traditionella metod som kvinnor sedan länge ägnat sig åt.
Änkorna bryter normen
I rummet sitter också en grupp kvinnor som består av änkor och andra ensamstående kvinnor med familjeansvar. De flesta kvinnorna vi möter talar med låga röster. Men två av kvinnorna i den här gruppen talar med pondus i rösten. De berättar att de både tillverkar sheaolja och sköter bikupor för att producera honung. Jag frågar hur de kommer sig att de som kvinnor ägnar sig åt biodling. Kvinnorna ler först stort och sträcker på ryggarna. Sedan blir en av dem allvarlig och säger:
”Vi tyckte att det var orättvist. Orättvist att de familjer som består av både män och kvinnor fick fler möjligheter än vi som är änkor. Vi behöver också inkomster för att våra barn ska slippa arbeta och istället gå i skolan. Vi fick kämpa med projektledarna, men vi stöttade varandra och gav oss inte. Vi lyckades övertyga projektledningen att vi också skulle få utbilda oss i biodling.”
De ugandiska änkorna vill varken låta ilskna bin, orättvisa eller fördomar hindra dem från att starta företag.
Tillsammans gör vi skillnad
Vi gör många insatser tillsammans för att skapa en positiv förändring, steg för steg, i rätt riktning. När kvinnors ekonomiska självbestämmande ökar leder det i sin tur till hållbar avkastning i form av hälsosamma familjer, barn som går i skolan och inte att förglömma till ökad jämställdhet. Visst låter detta som en utomordentligt bra utvecklings- och affärsidé!
Text och bild: Margareta Koltai, tematisk rådgivare för hållbar försörjning och klimaträttvisa
Besökte Uganda i april 2019
- Läs mer om utvecklingsarbete med kvinnors företagande i studien ”Reach, Benefit and Empower Women with Financial Services”
- Act Svenska kyrkans påverkansarbete.