I Libanon pågår en revolution. Dalia Al Mokdad är en stolt del av den. Genom aktivism på öppna gator och med sitt yrke – med media som verktyg, bekämpar hon ett sekteristiskt styre och ett våld som begås i Guds namn.
Den viktigaste förändringen jag vill se i världen är ett slut på att våld begås i Guds namn. Våldet är inte Guds vilja.
Sedan oktober 2019 har ungdomar i Beirut protesterat mot regeringen. När vi träffar henne hos Act Svenska kyrkan i Uppsala har Dalia hosta av all tårgas som skjutits mot demonstranterna.
– Vi vill ha bort det här systemet som delar upp människor utifrån religiös tillhörighet, det förstärker den politiska och sociala sekterismen.
Hon bekämpar rädslan
Dalia arbetade i sju år som mediaansvarig för organisationen Adyan, en av Act Svenska kyrkans lokala samarbetspartner – specialiserade på interreligiös dialog och mångfald. Nu är hon konsult och utbildar bland annat ungdomar som anses särskilt sårbara och mottagliga för våldsamma extremisters propaganda. Hon har flera olika examen och är expert på medias roll i förhållande till våldsextremism.
Hon menar att viss media många gånger stärker farliga extremistiska grupper genom berättelser som sprider skräck och sensation och på det sättet hjälper terrorister och extremister uppnå en del av sin agenda. Självklart menar Dalia, ska media rapportera om situationen. Det handlar mer om hur, i vilket syfte och med vilket perspektiv det görs. Hon vill att media och aktivism ska möjliggöra ett helt nytt politiskt klimat.
– Vi behöver börja med att bli av med vår rädsla. Vi behöver börja med friheten att få tala helt fritt och öppet om våra åsikter. Utifrån kan Libanon se ut som ett land som respekterar yttrandefrihet och visst är situationen här bättre än i många av våra grannländer men samtidigt vet vi flera fall där unga människor arresterats bara för att ha delat sin åsikt om politiker på sitt eget privata Facebookkonto.
Dalia är medskapare till den första onlineplattformen i arabvärlden som informerar och utbildar om vikten av religiös mångfald. Något som är en helt ny värld för många av deras målgrupper.
– När jag utbildar gör jag det på tre olika nivåer. Genom att tillhandahålla läromaterial med nya typer av texter, nå ut till unga målgrupper som behöver lära sig källkritik och förstå mer om sitt lands historiska, politiska och religiösa kontext. Vi lyfter också exempel på aktivister för fred och visar på alla icke våldsförespråkande tolkningar av Islam.
En ny öppenhet och en djupare tro
Dalia är född i Beirut, uppvuxen i en familj med enkla levnadsförhållanden. Hon är shiamuslim men har aldrig känt sig tvingad till att praktisera och be.
– Däremot fick mina föräldrar mig att känna att jag ville be och när jag var 16 år fattade jag ett beslut. Jag tog på mig hijab (muslimsk huvudduk för kvinnor).
Men efter att ha mött människor i sitt jobb och från andra delar av den interreligiösa sektorn började hon reflektera på ett djupare plan över vad tro är för henne. Hon bestämde sig för att ta av sin huvudduk. Det var två år sedan.
– Jag är tacksam för mina nya perspektiv och min nya öppenhet. Jag tror det har fördjupat min tro. Istället för att fokusera på hur jag bör klä mig och mer ytliga delar av praktiserande tro väljer jag att stärka andligheten inom mig.
Dalia pratar engagerat om mötet med andra människor och hennes tro stärker, snarare än hindrar, henne från att se sig som en världsmedborgare.
– Jag bor i Libanon men jag känner att jag arbetar för hela världen. Mitt budskap sträcker sig långt utanför Libanons gränser. För mig betyder mod frihet och det är inte något som kan varken ges eller tas. Det finns redan inom oss.
Text: Sanna Bülow