Juliana – beslutsamhet och kraft!

Situationen i Colombia är svår att greppa. Konflikten, som är en av världens just nu längsta och mest komplexa, har blossat upp och avtagit under decennier och ombildande av stridande grupperingar sker ständigt. Gerillor, paramilitärer, kriminella gäng – samtliga väpnade grupper har med olika metoder tvingat på den lokala befolkningen social kontroll. En kontroll som påverkar människors säkerhet, rörelsefrihet, yttrandefriheter och den lokala ekonomin.

Lokalbefolkningen, speciellt i förort och på landsbygd, styrs med osynliga gränser som förbjuder befolkningen att förflytta sig från en stadsdel till en annan. De som inte följer de påtvingade reglerna straffas med hot, tvångsförflyttningar eller döden. Maffior, korruption, exploatering av mark, ett havererat lokalt rättsväsende, bristande tillgång till social rättvisa och civil närvaro av staten, sammanstrålar på flera platser över hela landet. Alla drabbas men orättvisorna går olika djupt.

– Jag är Colombian, börjar Juliana. Jag har sedan jag var barn känt ett kall att bekämpa orättvisor. Mitt liv har lett mig att arbeta med att bereda väg för kvinnors gemensamma kraft och möjliggöra ett ökat livsutrymme för dem.

Juliana Bazán Londoño arbetar för Act Svenska kyrkan och bor och lever i Colombia.

– Mitt arbete för Act Svenska kyrkan innebär att stärka och hela delar av den mest utsatta befolkningen. Att försöka bygga freden inifrån. Under mitt yrkesliv har jag blivit medveten om betydelsen av kvinnors lika deltagande i samhälle och beslutandeprocesser för att uppnå en hållbar fred. Precis som FN deklarerar om kvinnor, fred och säkerhet, är min erfarenhet att kvinnor spelar en avgörande roll i förebyggande, lösningar och stabiliserande av trygghet i beväpnade konflikter. Det är av största vikt att kvinnor får möjlighet att resa sig starkare tillsammans med stöd av varandra.

Utmaning och negativ spiral

Men att göra det Juliana gör är svårt. Colombia är Latinamerikas näst mest ojämställda land och bara under 2020 mördades 500 kvinnor av män, för att de är just kvinnor. 500 kvinnor. Mammor, döttrar, människor. Mäns våld och förtryck mot kvinnor går djupt in i de vardagliga normerna i Colombia. Effekterna är många och de genererar en tragisk dominoeffekt genom hela samhället. Arbetslösheten är 60 procent högre bland kvinnor än bland män, en arbetslöshet som för med sig fattigdom och kraftigt begränsade möjligheter att få bestämma över sitt eget liv och leva ett liv fritt från våld.

– Just nu jobbar jag i byar och landsortsområden där kvinnor sliter och bär en enorm börda av hushållsarbetet, tar hand om barn och om de äldre. Kvinnor sköter också djur och jordbruk om sådant finns. Avlastning för de här kvinnorna är sällsynt eftersom det råder brist på sjukvård, matförsörjning och barnomsorg. ”Vi är de som går upp allra först och går och lägger oss allra sist”, förklarade en av kvinnorna jag träffade på min senaste resa. Den vardagen hindrar kvinnor att skaffa sig ett avlönat arbete. Utmaningen är att de privilegierade inte vill inse att samhället tjänar på jämställdhet.

Kvinnor drabbas också alltmer av våld i hemmen, inte minst som en effekt av den ökade isoleringen och fattigdom som pandemin fört med sig.  I de mest utsatta områdena är det vanligt att unga flickor som ännu är omyndiga blir gravida. De berövas rätten till utbildning och arbetstillfällen för unga, ensamma mödrar är inte stort.

– Flickorna hamnar i en nedåtgående spiral av ökad utsatthet, risk för mer våld, uteblivna möjligheter i livet, fattigdom och utanförskap. I den nedåtgående spiralen finns också barnen, förklarar Juliana.

– Barn och ungdomar som växer upp i fattigdom drabbas hårt av den väpnade konflikten. Dels riskerar de att bli tvångsrekryterade av olika väpnade grupper, och dels är det framförallt de unga som strider i arméns frontlinje.

Organiserar för förändring

Men i Colombia som på så många andra platser i världen finns en spirande potential i kvinnor och unga som går samman och organiserar sig för förändring. De har ofta få eller inga resurser och deras möjligheter att träffas ostört eller få gehör av myndigheter och beslutsfattare saboteras ständigt.

– Här i Colombia finns flera exempel på sådana organisationer. Exempelvis organisationen “Woman in black”. De har positionerat sig inom antivåld och anti militärism och som del av rörelsen “Woman of the Pacific Route” uttar de sig – “ Vi föder inte döttrar och söner för krig”.

Ungdomar drabbas på olika sätt av de stora klyftorna i samhället. Nyligen har  polisvåld uppstått i samband med att  unga genom demonstrationer uttryckt sitt missnöje med regeringens hantering av pandemins effekter. Under restriktionerna förra året, ökade andelen människor som lever under fattigdomsgränsen till 42,5 procent. Av alla de som förlorade sina jobb var kvinnor och unga kraftigt överrepresenterade.

– Jag är rädd att regeringens förtryck och våld och de ökande samhällsklyftorna kommer kosta oss en generation av unga som hade kunnat bygga oss ett mer jämställt, mer rättvist land än det vi har nu. Det vi behöver göra är att jobba med att påverka beslutsfattare, medvetandegöra människor om deras rättigheter och kämpa för att ge viktiga grupper mer inflytande, säger Juliana med eftertryck.

– Jag vet att vi behöver vara många som arbetar med det här och jag vet att det krävs uthållighet och långsiktiga insatser. Det har Act Svenska kyrkan och det har jag. Mina styrkor är att jag är bestämd och beslutsam.

Arbete på alla nivåer

Julianas expertis är genusrättvisa och kollegan Yoanna är specialiserad på psykosocialt arbetssätt. I regionen Huila möter de båda kvinnor som avväpnats ur tidigare stridande grupperingar. De här kvinnorna ska nu leva sida vid sida med den civila befolkningen och det krävs ett viktigt jobb med att få grupperna att mötas, försonas och upprätta gemensamma mål för framtiden. När kvinnorna enats och satt sin gemensamma strategi för vad de behöver för att läka och utvecklas involveras män och beslutsfattare.

Juliana menar att det är nödvändigt att arbeta från alla nivåer i samhället för att uppnå utveckling och fred. Act Svenska kyrkan når genom sina lokala partnerorganisationer och kyrkor långt ut i byar och kan stärka och stötta människor som få andra lyssnar på.

– Det är ett fundamentalt viktigt och avgörande arbete som kyrkor har utvecklat och byggt upp för att skydda och stärka mänskliga rättigheter här i Colombia. Genom att finnas på platser där staten bara är synlig genom militära insatser, är kyrkorna många gånger de enda som ger socialt stöd till befolkningen.

Dialog och empati

I det senaste fredsavtalet, som signerades av regeringen och den tidigare FARC-gerillan, skrevs in att en social part ska involveras, som arbetar med att lösa konflikt och meningsskiljaktigheter genom dialog, inte genom våld. Juliana är övertygad om att kyrkorna verkligen kan åstadkomma något viktigt.

– Kyrkorna kan, genom att förespråka dialog och empati, ha en kraftfull effekt på ett så djupt religiöst land som Colombia, där förespråkare av våld och hat ofta använder och missbrukar religiösa argument. Även i de nyuppkomna upploppen mellan unga och säkerhetsstyrkor har religiösa aktörer och kyrkor spelat en intressant roll i att medla mellan parterna.

Och Juliana är beslutsam.

– Vi måste stärka den typen av krafter nu och jag vill absolut vara del av förändringen mot jämställdhet och fred!

Text:  Juliana Bazán Londoño, Doris Perez, Verdiana García.
Red Sanna Bülow