Mamma skyddar mig

Rehema är tio år. Hennes mamma är hennes hjälte. Trots att mamma Mariam inte kan läsa eller skriva försörjer hon hela sin familj. Tack vare livsviktig kunskap och stöd från kyrkan har hon vågat trotsa alla män i sin närhet och stått upp för sin dotters rätt till sin egen kropp. Act Svenska kyrkan arbetar för att hennes kamp ska kunna gå vidare.

– Mitt namn är Mariam. Jag har åtta barn och en sjuk man. Jag fick inte gå i skolan när jag var liten och har aldrig lärt mig att skriva eller läsa. Ändå har jag, genom ett lån från kyrkan och en yrkesutbildning, kunnat starta ett eget företag och öppnat en frisörsalong. Jag försörjer hela min familj. Det har inte varit lätt men jag har alltid varit fast besluten om att mina barn ska få gå i skolan. Alla mina döttrar ska få utbildning.

I Egypten lever många kvinnor, framför allt i byar på landsbygden, under strängt patriarkala livsvillkor. Kvinnor ses nästan som livegna och får endast värde genom äktenskapet. Under sådana förhållanden är vikten av att kvinnor får kännedom om sina rättigheter stor. För att uppnå verklig förändring är det också viktigt att kvinnor stöttar varandra, organiserar sig och vågar bryta att skadliga normer förs vidare mellan generationer. Männen kan vara långt svårare att påverka.

– Här där vi bor är livet tufft. Även om en kvinna är välutbildad är det förbjudet för henne att arbeta om hon inte har en man. Det är också jättesvårt för en kvinna eller mamma att få gå till en kyrka. Vill en kvinna, ensam eller med sina barn, åka till en kyrka möter hon ofta motstånd. Vi får inte heller gå långt själva utan en man. Om vi vill åka till kyrkan måste vi ha en bil som skjutsar oss allihop.

På grund av just den situation som Mariam vittnar om besöker Act Svenska kyrkans lokala partner, byar och bjuder in till informationsträffar. Unga flickor bjuds in till samtal om sex och samlevnad, menstruation och mäns våld mot kvinnor. Om träffarna inte kan ske i en kyrka sker träffarna ibland på ett tak eller någon annan plats där flickorna får vara ifred.

Könsstympning, en del av mäns kontroll

I samhället som Mariam bor i pressas kvinnor att könsstympa sina döttrar. Vanligtvis sker ingreppet när flickorna är i tre till fyra årsåldern. Könsstympning är olagligt men många försvarar det genom att hävda tradition och vikten av att bli åtrådd på äktenskapsmarknaden.

– Männen här säger att det är en nödvändighet. Min man insisterade på att alla våra döttrar skulle könsstympas. Både jag och mina fyra äldsta döttrar har genomgått det, men det var innan jag visste att det var fel. Jag har alltid sagt att jag inte tycker om det men jag visste inte att det finns kunskap om hur farligt det är. Hade jag vetat det jag vet idag hade jag aldrig utsatt nåt av mina barn för det. På grund av ingreppet älskar inte min äldsta dotter sin man och min näst äldsta har problem med blödningar.

En del som Gud har skapat

Könsstympning är ett ingrepp förenat med en mängd farliga och tragiska komplikationer som i vissa fall leder till döden. Act Svenska kyrkans lokala partner samarbetar med doktorer och föreläser om riskerna med ingreppen. Mest kvinnor lyssnar men många av dem som kommer på informationsträffarna försöker sedan sprida sin kunskap till männen och till fler kvinnor.

– Hade det inte varit för den kunskap jag fått genom kyrkan hade jag kanske låtit omskära min yngsta dotter också. Min man och min pappa pressade mig hårt och ifrågasatte varför jag blint ville efterfölja västerländska normer. Men jag är inte blind. Varför skulle jag någonsin vilja skära bort en bit av min dotters kropp som Gud har skapat? Varför skulle jag någonsin vilja skada henne eller riskera hennes liv?

Mariam var länge utsatt för hård press kring att könsstympa även sin yngsta dotter Rehema. Många i grannskapet bråkade med hennes make och ifrågasatte varför de inte könsstympade alla sina döttrar. Mariam fick egendom förstörd och hon misstänker att det är för att skrämma henne.

– Men jag stod fast vid min övertygelse. När min man inte gav med sig satte jag punkt för honom och lämnade honom. Han säger nu att han inte bryr sig längre, att jag och min dotter är fria att göra vad vi vill. Jag försökte till och med få honom att träffa doktorn för att höra det jag har hört och nu verkar det som att han har förstått.

Vikten av systerskap

Mariams dotter Rehema är bara tio år. Hon har själv sett en flicka genomlida könsstympning utförd i hemmet. Efter det förstod hon vikten av att varna alla sina vänner.

– Jag har sett en flicka bli omskuren. Hon fick en spruta och skakade i hela kroppen, blödde mycket och grät. Jag blev jätterädd och berättade om det för mina vänner. De blev också lika rädda som jag.

Att en tioårig flicka vill berätta för sina vänner om något hemskt hon sett kan låta självklart. Men att sprida normbrytande åsikter om kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp är i många länder förenat med absolut risk. Likaså är det olagligt att genomföra könsstympning hemma. Det vet mamma Mariam.

– Jag har aldrig skrikit på mina barn, slagit dem eller talat nedvärderande till dem. Jag har lärt dem att alltid bry sig om och respektera andra. Det är så viktigt, förklarar hon.

– När jag fick veta att min dotter berättat om händelsen för sina vänner blev jag först rädd för konsekvenserna. Jag frågade henne varför hon gjort det och hon svarade att hon blivit jätterädd och så klart måste förklara för andra flickor vad ingreppet innebär.

Tioåriga Rehema är engagerad i skolan och för sina vänner. Hon bryr sig mycket om andra flickor. Tack vare att hon har sin mamma som förebild, har Rehema lärt sig om vikten av systerskap.

– Jag blir ledsen när flickor bråkar och talar illa om varandra. Jag tycker vi ska hjälpa varandra.

Hon lär också sin mamma läsa och tränar bokstäver med henne så fort hon får en ledig stund. Nu sprider både mor och dotter medvetenhet bland alla de möter för att förhindra att fler flickor skadas.

– Jag pratar med alla kvinnor som kommer till min salong. Jag frågar om deras döttrar redan könsstympats och varnar dem annars för riskerna. Många kvinnor blir övertygade om att de vill sluta med traditionen men männen fortsätter tjata. Även om männen inte är övertygade så har kvinnorna blivit det. Jag ger dem rådet att även om min man tjatade på mig skulle jag aldrig utsätta vår dotter för det. Det är så fel på alla sätt.

Mariam har hopp om mänskligheten. Framför allt är hennes tilltro till yngre generationer om de får utbildning stor. Men hennes besvikelse på män i sin omgivning är tydlig.

– Män förstår inte och vet inte allt när det kommer till vad som är viktigt för kvinnor. Jag säger till de kvinnor jag möter att inte lyssna på sina män, för om det vore upp till dem skulle de inte bry sig om vi skadade våra barn. Jag har tagit kontroll över min man. Det tycker jag andra kvinnor borde göra också.

Mariam är modig, hon är mamma och hennes dotter är stolt och tacksam över henne.

– Jag är inte rädd för att berätta saker för min mamma. Jag kan prata med henne om allt. Min pappa ville att jag skulle könsstympas men min mamma sa att hon skulle se till att han hamnade i fängelse om han gjorde det. Tack vare min mamma känner jag mig trygg och säker. Min mamma skyddar mig.

Act Svenska kyrkan har genom sitt stöd sett till att Mariam kunnat utvidga sin verksamhet. Vi är tacksamma för hennes mod, beslutsamhet och styrka och vi står på hennes och på alla mammors sida, som väljer att kämpa för sina barns rätt till ett värdigt liv.

Act Svenska kyrkan vill använda mors dag till att extra mycket hylla och uppmärksamma mammors kraft och kärlek!

Text: Sanna Bülow, kommunikatör