Till innehåll på sidan
Act Svenska kyrkan

Karla, Nyzelle och Mary – En kedja av förändringskraft

Jesuiternas Migrationsnätverk i Honduras är ett viktigt nätverk som stöds av Act Svenska kyrkan. Allt fler kvinnor migrerar från Honduras till USA för att undkomma våld och fattigdom. Vägen dit är fylld av faror, särskilt för kvinnor. Act Svenska kyrkan ger stöd till invånare i Honduras värst utsatta områden och till migranter på vägarna.

Rättighetsbärare Mary. Foto: Jesper Klemedsson/Ikon

– Ibland hade jag bara ett ägg som jag fick skära i tre delar. En del till varje barn. Även om inte jag kan äta så måste mina barn få mat. Så berättar 47-åriga Mary Salagado om tiden då hennes barn var små.

Hela sitt liv har Mary kämpat för sin försörjning. Idag bor hon i ett lådformat tvårumshus, i Honduras huvudstad Tegucigalpas ytterområden, ett område som är aningen mindre gängstyrt än där hon bodde tidigare. Hon bor med sin ena son och ett barnbarn. Hon ler ofta, älskar sina barn, sina barnbarn, sitt lilla hus och den lilla trädgården, men hon går sällan ut. Dels på grund av rädsla för gängen, dels på grund av att det är svårt att ta sig fram i rullstol. Mary har förlorat båda sina ben. De amputerades på sjukhus efter att de slitits av när Mary föll av taket på ett tåg. Olyckan skedde när hon som ung mamma försökte migrera för att kunna ge sina barn en bättre framtid.

Runt 62 procent av Honduras cirka tio miljoner invånare lever under fattigdomsgränsen. Bristen på mat och försörjningsmöjligheter är en av anledningarna till att så många invånare, både barn och vuxna årligen ger sig ut på enormt farliga vägar för att försöka migrera. Det utbredda våldet är en annan anledning.

Både män, kvinnor och barn löper stora risker när de migrerar. Migranterna tar sig mot USA till fots, i karavaner med tusentals andra, med allmänna transportmedel och tjuvåker med tåg. En del anlitar människosmugglare. Riskerna de utsätter sig för indikerar att de inte ser någon annan väg ut ur fattigdomen, bristen på mat och bristen på försörjning.

Karla och Nyzelle – ett gemensamt kall

Karla Rivas ögon lyser av passion när hon pratar om sitt arbete som koordinator för Jesuiternas Migrationsnätverk. Ett viktigt arbete som sker i samarbete med Act Svenska Kyrkan.

Hon sitter utanför sin arbetsplats på Jesuiternas radiostation Progreso och forskningscenter ERIC i El Progreso i Honduras. Härifrån produceras såväl tryckt material som radioprogram om mänskliga rättigheter och kränkningar av dem. Man informerar även om faror längs migrationsrutterna samt om vad för stöd potentiella migranter kan få för att bygga en framtid om de stannar i Honduras.

Radio Progreso och ERIC informerar om institutioner som kan hjälpa både potentiella migranter, återvändare och de som redan är på väg mot USA. Det handlar om allt från tips om logi och stöd längs vägarna till hur de kan få mikrolån att starta en business där man bor. Nätverket driver påverkansarbete gentemot myndigheterna för att de ska agera mot problemen som eldar på migrationen.

Migrationsnätverket består av flera olika kyrkor och organisationer. Bland annat katolska La Congregación de las Hermanas Misioneras de San Carlos Borromeo. 42-åriga nunnan Nyzelle Juliana Dondé, från Brasilien, är en av deras missionärer. Hennes församling har ett boende för migranter i västra Honduras vid gränsen till Guatemala.

Nyzelle Juliana Dondé. Foto: Jesper Klemedsson/Ikon

– Det är en oas där de kan få mat, vägledning och psykologisk hjälp. Vi anser att migranternas psykiska hälsa är underskattad. Det är viktigt de mår psykiskt bra ute på vägarna, säger Nyzelle.

Man bistår även med hygienartiklar. I paketen till kvinnor finns mensskydd och annat hygienrelaterat.

– Och så vi delar vi ut blöjor, mjölk och annat som barn behöver, säger hon.

Nyzelle uppskattar att hälften av migranterna aldrig når USA. De stoppas av militärer och gränsvakter i Mexiko eller Guatemala. En del fastnar där. Dagligen kommer cirka 130 migranter tillbaka till Honduras. Många deporteras från USA. Act Svenska kyrkan och Jesuiternas nätverk jobbar preventivt genom att hjälpa människor i utsatta områden att hitta inkomstmöjligheter.

Genom Migrationsnätverket erbjuds mikrolån för att starta småskalig verksamhet.

– Med en inkomst så förbättras familjernas psykiska och fysiska hälsa. Vi tror starkt på inkomstgenererande projekt. Om en verksamhet börjar gå bra kommer den att anställa andra potentiella migranter, säger Nyzelle.

Hon betonar att migration är en rättighet.

– Man ska inte bli straffad för att man önskar sig ett bättre liv. Jag vill att vi slutar se det som ett brott. Det är en rättighet att migrera, men det är även en rättighet att kunna stanna i sitt land och ha ett värdigt liv. Det är det vi jobbar för, avslutar Nyzelle.

I de områden där nunnan Nyzelle och programkoordinator Karla arbetar för att förebygga migrationen och skydda de som ger sig av, är problemen många. Det råder stor brist på utbildning, är svårt att få tillgång till el, vatten och grundläggande samhällsservice, arbetslöshet är utbredd. Därför ger sig fler och fler av. Act Svenska kyrkan vill arbeta med helheten av problematiken. Både förebygga hunger, orättvisor och fattigdom men också skydda de som väljer att ge sig av. Därför samarbetar vi med människor som finns på plats, kyrkor och organisationer som väl känner till riskerna.

– Kvinnor lider mest på migrantsrutten. Deras rättigheter kränks oftare än männens och de utsätts för fler övergrepp, som utpressning, våldtäkt och psykiskt våld, säger Nyzelle. Statistik visar att nio av tio kvinnor blir våldtagna på migrantvägen.

Men också barn ger sig av, inte sällan utan sällskap av vuxen.

– Vi jobbade till exempel med en 12-årig pojke som redan befann sig på migrantsrutten för andra gången. Han gjorde det för att han var väldigt trött på att bara äta tortillas med salt. De hade ingen annan mat och han ville hjälpa sin familj. Det är bara en av många liknande historier, säger Nyzelle.

Foto: Jesper Klemedsson/Ikon

Mary som en gång migrerade för att rädda sina barn undan svält och gängvåld, har idag fått stöd och hjälp av migrantnätverket att starta om på nytt, bland annat med mikrolån. Inledningsvis sålde hon godis, frukt och småsaker utanför sitt hem. Idag leder hon en självhjälpsgrupp för personer som har fått funktionsnedsättningar till följd av olyckor på vägen mot USA. Även denna grupp får stöd av Migrationsnätverket.

Mary känner visst hopp om förbättrad framtid, men betonar att vikten av stöd – och engagemang – från civilsamhället och internationella organisationer. Inte minst när det gäller arbete för människors rätt att kunna leva värdiga liv med trygg försörjning och frihet från våld.

Intervjuer: Bengt Sigvardsson, Text: Sanna Bülow