Klimatförändringarna har fått familjen Khalil att lägga om sitt jordbruk. De är inte längre beroende av bara potatis – utan odlar också majs och vete här i den lilla byn i norra Egypten. På köpet har intäkterna ökat, och pengarna går till skola och mediciner.
Isaac Ibrahim Khalil ler med hela ansiktet när han berättar om de nya rutinerna. Tidigare fokuserade familjen på att odla potatis. Numera växlar de mellan potatis, majs och vete. När de har skördat potatisen, är det dags att plantera vetet, och så vidare.
På så sätt håller de sig ekonomiskt flytande under hela året.
– Vetet lagrar vi i huset, för att använda till bakning. Resten säljs på marknader. Pengarna går till barnens skolor men också till min hustrus mediciner.
I varje by i norra Egypten berättas samma historia. Vädret har blivit oförutsägbart. När det förväntas regn, kommer inget. Och när det väl börjar regna, kommer det för lite. Dessutom har hettan blivit alltmer extrem. Det är ett sorgligt faktum: Det är jordens allra fattigaste som får ta smällen av klimatförändringarna. De drabbas hårdast men har gjort minst för att orsaka problemet.
Klimatet har blivit torrare
Familjen Khalil bor i byn Galila i regionen Bani Suif i norra Egypten. Här är man, och har alltid varit, extremt beroende av Nilen, jordens näst längsta flod, och Nildeltat, det breda floddelta där Nilen delar sig och rinner ut i Medelhavet. Historiskt har denna vattenreservoar gynnat jordbruk och odling.
På senare år har förutsättningarna ändrats. Det har blivit torrt. Det är så påtagligt att det syns med blotta ögat. Träden är torra, vissa träd är döda. Det växer inte som förr. Som jordbrukare gäller det att hitta alternativa sysselsättningar och inkomstkällor.
Det vet Isaac Ibrahim Khalil, som lever med sin hustru och fyra barn. I huset bor också Isaacs far – flergenerationsboende är vanligt i Egypten. På grund av det förändrade klimatet har familjen anpassat sitt jordbruk. Med hjälp från Act Svenska kyrkan och dess samarbetspartner CoC-Bless har familjen kunnat ställa om.
Sedan familjen Khalil lagt om jordbruket har intäkterna ökat. Förra året hade de till och med möjlighet att laga ett avlopp i huset.
– Så fort vi har tjänat lite extra pengar så använder vi dem till att fixa något hemma. Men skolan slukar mest pengar. Vi har fyra barn och tre av dem går i skolan. Jag önskar att de blir ingenjörer och läkare, att de får en hög utbildning med mycket kunskaper, säger Isaac Ibrahim Khalil och ler mot sexåriga dottern Shaima som sitter i hans knä. Hon har precis börjat förskola och drömmer om att bli läkare.
Sprider kunskap där den saknas
Ett varierat jordbruk är en möjlighet att ta sig ur fattigdom, säger Ramy Nabil Shehata, projektledare inom jordbruksutveckling hos Act Svenska kyrkans samarbetspartner CoC-Bless.
– Vi jobbar främst i isolerade delar av Egypten, på platser där människor aldrig har hört talas om att jordbruk kan läggas om och på så sätt växa. Många här saknar kunskap om de klimatutmaningar vi står inför. De har aldrig fått lära sig att deras handlingar påverkar vattennivåerna, de har heller inte fått lära sig om moderna, mer effektiva, jordbruksmetoder. Många känner en nervositet inför att introducera nya grödor men när de ser att det fungerar så lugnar de sig.
I och med klimatförändringarna måste vi alla tänka om, menar Ramy Nabil Shehata. Mycket handlar om kunskap och information.
– Många har vant sig vid konstbevattning och är inte medvetna om hur det påverkar grundvattennivåerna. Att plantera majs i maj är heller inget människor här är vana vid men alla måste tänka om.
Målet är att öka hållbarheten och att få slut på hungern, säger han.
– Jag känner stort hopp när jag ser familjer vidga sina vyer och prova nya grödor, när skördarna blir bra så får det en direkt påverkan på människors livskvalitet.
Egypten hårt drabbat av vattenbrist
Egypten är ett av de länder som är värst drabbat av vattenbrist, förklarar Margareta Koltai, rådgivare för rättvis hållbar försörjning vid Act Svenska kyrkan.
– Det beror både på hettan och frånvaron av regn. I den här delen av världen odlas ofta ris, majs och citrusfrukter – alltihop är extremt vattenkrävande. Dessutom är det ju viktiga exportvaror.
Egypten behöver, som alla andra länder i världen, ställa om, säger Margareta.
– Det som tidigare växte här, kan inte längre växa på grund av förändrat klimat. Men det finns hållbara lösningar. Man kanske kan börja odla en sorts ris som kräver mindre vatten. Man kanske behöver bredda sin produktion så att man kan sprida och växla skördarna över året.
Småföretagare får sällan stöd
Småskaliga jordbrukare, fattiga bönder ute på landsbygden, nås sällan av hjälp – varken från den egna regeringen eller stöd utifrån.
– De trillar ofta utanför de stora biståndssatsningarna, som gärna tänker storskaligt. Samma sak med de statliga stöd som jordbrukare har rätt till i en omställning. Det finns sådana stöd också i Egypten men de är inte utformade för småbönder. Småföretagarna tappas helt enkelt bort i systemet. Svenska egenföretagare och bönder kan säkert känna igen problematiken, säger Margareta.
Act Svenska kyrkan når de mest marginaliserade
De kvinnliga bönderna spelar en viktig roll, enligt Margareta. De hamnar lätt i skymundan av männen. De riktade stöden når inte alltid kvinnorna eftersom de främst jobbar i hemmet. Men kvinnorna tar ofta hand om den odling som är tänkt för familjen, medan mannen ansvarar för det kommersiella jordbruket, det som ska säljas på marknader.
– Ur ett svältperspektiv är de kvinnliga bönderna alltså jätteviktiga. Deras arbete gynnar ju familjen.
Men hur hittar ni till de här familjerna?
– Det är det som är kyrkans styrka. Det är inte vi som hittar familjerna, utan det gör de lokala kyrkor och organisationer som vi samarbetar med. Act Svenska kyrkan ingår i ett globalt sammanhang. Våra partners finns på marken, det är därför vi kan nå ut så brett och till människor som biståndsorganisationer kanske inte alltid hittar. Vi når de mest marginaliserade, de som håller landsbygden levande.
Text: Anna Wahlgren. Foto: Fady Nady/Arui, Egypten
Detta reportage är ett samarbete mellan Ica-kuriren, Hemmets Journal och Act Svenska kyrkan. Reportaget publicerades i Hemmets Journal 2 mars och Icakuriren 3 mars.
Vi lever alla under samma himmel
Vi har samma rättigheter. Men beroende på var vi föds ser verkligheten olika ut. Det kan vi aldrig acceptera. Var med i kampen för varje människas rätt till ett värdigt liv.