Pakistan, ett land som är hårt drabbat av klimatförändringar, befinner sig liksom många andra länder i en skuldkris. Landet återhämtar sig ännu efter extrema översvämningar, och fler översvämningar kommer sannolikt ske. Men samtidigt som Pakistan skulle behöva bygga upp större beredskap för att hantera framtidens utmaningar går i stället enorma mängder pengar till att betala av skulder till andra länder.
Pakistan kastades in i en skuldkris redan under covidpandemin 2020.
– Skuldkrisen i Pakistan påverkar alla som bor här och försämrar livskvaliteten och möjligheten att ha råd med grundläggande tjänster som mat, hälsa och utbildning. Lån och skuldbetalningar har ökat bördan för allmänheten. Och den del av befolkningen som arbetar tvingas betala betydligt högre skatter, säger Shama Mall, biträdande regional chef på Community World Service Asia (CWSA).
Act Svenska kyrkans partnerorganisation CWSA är en civilsamhällesorganisation som arbetar brett i Pakistan och andra länder med fattigdomsbekämpning, katastrofinsatser, jämställdhetsarbete och mycket annat i syfte att förbättra befolkningens levnadsvillkor. Sedan 2022 och under åren sedan dess har organisationen arbetat med insatser kopplat till en katastrof utöver det vanliga.
Sommaren 2022 drabbades nämligen Pakistan av extrema översvämningar. Ovanligt intensiva monsunregn, tillsammans med kraftig avsmältning i Himalaya, gjorde att en tredjedel av landet var översvämmat från mitten av juni och i flera månader. 33 miljoner människor påverkades, och 1 600 avled.
CWSA har arbetat med både akuta humanitära insatser efter översvämningarna samt med att långsiktigt försöka öka motståndskraften och stärka återhämtningen efter katastrofen. Detta arbete har gett resultat, men utmaningarna inför framtiden är långt större än vad enskilda individer eller organisationer kan hantera.
– Människor som drabbats av översvämningarna har mycket svårt att bygga upp sina liv och sin försörjning igen, särskilt i kombination med den stigande inflationen och levnadskostnaderna här i Pakistan. De flesta har knappt tillräckligt med pengar för att överleva, än mindre för att investera i katastrofberedskap eller klimatanpassad infrastruktur. Ungefär 45 procent av befolkningen i Pakistan lever under fattigdomsgränsen och tjänar mindre än tre dollar om dagen, och andelen människor som lever i extrem fattigdom har ökat, säger Shama Mall.
Översvämningarna är ett tydligt exempel på det som brukar kallas skador och förluster (loss and damage) och som både handlar om sådant som kan värderas i pengar och andra värden. De rent ekonomiska kostnaderna för översvämningarna 2022 har uppskattats till 30 miljarder dollar.
Trots löften om ersättning för skador och förluster har Pakistan fått mycket lite internationellt stöd. I oktober 2022 hade FN bara fått in 90 av de mer än 800 miljoner dollar som behövdes för akut humanitärt stöd. Ett år efter katastrofen hade omvärlden mobiliserat åtta miljarder dollar i bidrag och lån – hälften så mycket som landet menar behövs för att återhämta sig efter katastrofen.
Trots att Pakistan är ett av de tio mest klimatsårbara länderna i världen har det mycket liten tillgång till klimatfinansiering, enligt en FN-rapport från 2024.
Samtidigt fortsätter landet att befinna sig i en allvarlig skuldkris. 2024 beräknades 43 procent av statens intäkter gå till att betala av på internationella lån – inte till att bygga upp landet och förbereda sig för nya översvämningar, som man vet kommer att komma igen.
– Eftersom 46 procent av regeringens finansbudget för 2025–26 beräknas gå till skuldbetalningar, finns det mindre pengar att spendera inte bara på offentliga tjänster utan även på långsiktig planering för katastrofberedskap och klimatanpassad infrastruktur. För att förhindra översvämningar av den omfattning som upplevdes 2022 krävs storskalig infrastrukturell utveckling, vilket endast kan genomföras på statlig nivå, säger Shama mall.
I juni 2025 rapporterade media att FN uppmanade långivare att skriva av skulder, så att landet kan använda sina resurser till att hantera katastrofer i stället för att prioritera skuldbetalningar.
Klimatkrisen och skuldkrisen drabbar ofta samma länder, och förstärker varandra i en ond cirkel.
Act Svenska kyrkan, Diakonia, PMU, Svenska missionsrådet och kyrkorna i Sveriges kristna råd medverkar i kampanjen Vänd skuld till hopp. Denna globala namninsamling uppmanar fordringsägare och politiska ledare att agera med mod och medkänsla. Orättvisor går att ändra!
Här kan du läsa mer och skriva under för att bli en del av ett globalt upprop för att vända skuld till hopp.