Att växa upp bakom stängslen – ungas liv i världens största flyktingläger

Folkgruppen rohingya från Myanmar har tvingats utstå ofattbara övergrepp. Efter en traumatiserande flykt till Bangladesh lever många nu i världens största flyktingläger, Cox’s Bazar. För de barn som växer upp här återstår flera faror. På väggen i samlingssalen där Act Svenska kyrkans lokala partner driver sin verksamhet sitter stora affischer med rubriker som ”Hur stoppa våld”, ”Överlevares rättigheter” och ”Kontakta våra volontärer”.

”Vi har sett många döda människor”, säger Zomil och hans vän Manuf nickar. När de var i tioårsåldern flydde de med sina familjer, bortjagade från sin hemby av Myanmars militär. Här i flyktinglägret i Bangladesh har de nu tillbringat resten av sin uppväxt. Till sommaren tar de examen från grundskolan i läger 18, den plats som de numera kallar sitt hem.

Trots att de två killarna är studiemotiverade och vältaliga, även på engelska som inte är deras modersmål, tar deras utbildningsmöjligheter slut nu. I lägret erbjuds inga högre studier. De har ingenstans att ta vägen. När de tvingades lämna Myanmar var Bangladesh det enda landet som tog emot dem. I det kustnära samhället Cox´s Bazar upprättades nya bostäder för att ta emot den aldrig sinande strömmen av människor i nöd. En så stor mängd människor blev snart ohållbar att integrera och försörja. I dag lever de därför innanför stängsel och får inte lämna lägret.

Hot om våld

Den hopplösa situationen utnyttjas av våldsamma kriminella grupper. Löften om att ens barn ska få en bättre framtid lockar föräldrar. Att genomskåda de vänliga, inställsamma människohandlarna är inte lätt för en familj utan erfarenhet och utan andra presenterade valmöjligheter. Desperat letar föräldrar efter lösningar för att deras barn inte ska vara fast i flyktinglägret i resten av sina liv. Att de i stället hamnar i perversa förövares våld, är något de aldrig ens kunnat föreställa sig.

Act Svenska kyrkans och andra organisationers insatser med att informera, medvetandegöra och identifiera risker för barn och unga är avgörande. Varje vecka anordnas flera olika möten dit olika målgrupper bjuds in. Där får de bland annat kunskap om hur de ska agera vid hot eller våld.

Vissa grupper är slutna, så som grupper för kvinnor som utsatts för övergrepp och förlorat familjemedlemmar. Tillsammans får de bearbeta sina upplevelser och finna stöd hos varandra. Andra grupper riktar sig till ungdomar. Yaser arbetar som volontär och har hand om ungdomsverksamheten. Han berättar att ungdomarna utsätts på många olika sätt. En del rekryteras och utsätts för våld av de rivaliserande gängen som bildats i flyktinglägret. Dessutom är kidnappningar ett växande problem.

”Vi hade en händelse av kidnappning”, berättar Yaser men tillägger att händelsen slutade lyckligt och att föräldrarna fick tillbaka sitt barn.
”Sedan dess har vi infört ett anmälningssystem så att vi kan få kunskap om misstänkta aktiviteter.”

Centret ger livslust och framtidshopp

Manuf, Zomil och deras kompisar kommer ofta till centret, både för att höra på viktig information och för att få tillgång till lägrets enda bibliotek. Möjligheten att äga en bok, en penna eller ett skrivblock är ingen självklarhet i en tillvaro där varje enskilt föremål värderas utifrån vilken nytta det kan ge familjen. På centret finns möjlighet att läsa och spela spel. Där finns också en fotboll att låna.

”Vi kommer hit varje dag efter skolan och lånar bollen, sedan går vi ut och spelar tillsammans”, säger Zomil.

På centret kan ungdomarna tillsammans med volontärerna möta vardagens utmaningar. Deras framtidsdrömmar handlar om att göra skillnad i samhället. Manuf och Zomil leder vägen mot en ljusare framtid.

”Min mamma och min syster har utsatts. Vårt folk har inga rättigheter. Jag vill bli jurist och hjälpa mitt folk.”
Manuf 18 år, på flykt från Myanmar

”Jag vill bli lärare så att jag kan visa fler barn här i flyktinglägret att kunskap är roligt.”
Zomil 18 år, på flykt från Myanmar

Text: Susanna Olivin, Act Svenska kyrkan