Utvecklingen i Latinamerika är mycket oroande. Demokratin, säkerheten och de mänskliga rättigheterna hotas av interna populistiska rörelser och en allt mer aggressiv amerikansk utrikespolitik. Detta förvärras av det minskade internationella biståndet, från Sverige och andra givare, till civilsamhällets organisationer.
Att USAID nu dragit sig tillbaka har allvarligt försvagat centrala program i Colombias fredsprocess, som ersättning av illegala grödor och stöd till integration av tidigare gerillasoldater i samhället. Juliana Bazán Londoño, verksam vid Act Svenska kyrkan i Colombia, uttrycker stor oro:
Inom civilsamhället är stressnivån hög på grund av den upplevda rättsosäkerheten och den politiska spänningen. Sedan 2016 har vi som nation försökt förstå vår konflikt och ta steg mot försoning. Men bakslagen driver oss tillbaka mot ett språkbruk om en ’intern fiende’, något som ytterligare splittrar samhällsklimatet. Det paradoxala är att det internationella stödet behövs som mest just nu.
Eskalerat våld längs gränsen till Venezuela
Den senaste tiden har situationen förvärrats och våldet längs gränsen mellan Colombia och Venezuela har eskalerat som en direkt reaktion på USA:s militära intervention i Venezuela tidigare i år. Detta har lett till att befolkningen i gränsområden tvingats fly undan strider mellan icke-statliga väpnade grupper.
Act Svenska kyrkan förbereder nu insatser för att säkra tillgången till mediciner och mat via humanitära korridorer, samt för att kunna ge psykosocialt stöd till både civila och humanitär personal. Samtidigt lider 40 procent av Venezuelas befolkning av osäker livsmedelsförsörjning, och den pågående konflikten hotar både humanitära korridorer och finansieringen av FN-program, då internationellt samarbete förutsätter politisk stabilitet.
Valet i Colombia – Ett vägskäl
Det colombianska presidentvalet den 31 maj 2026 beskrivs som ett avgörande vägval för hela regionen. Efter USA:s attack på Venezuela och de efterföljande hoten mot Colombia har den nationella suveräniteten blivit den absolut viktigaste valfrågan. USA:s utrikesdepartement har varnat för att ”vänskapliga relationer med utomregionala makter” – främst Kina och Ryssland – ses som ett direkt hot. Om en kandidat med nära band till Kina vinner, kan USA svara med ekonomiska sanktioner eller säkerhetsåtgärder liknande dem som riktades mot Venezuela. Juliana fortsätter:
USA:s politik under Trump-administrationen har förstärkt polariseringen i Colombia och ökat spänningarna inför de kommande valen. Den här typen av politik – som bortser från regler och bilateralt samarbete – skapar hopplöshet och misstro mot myndigheter, rättsstat och mänskliga rättigheter.
Politisk oro i Honduras och Guatemala
I Honduras svors den konservative politikern Nasry Asfura in som president den 27 januari 2026. Valet i november 2025 har dock ifrågasatts. Asfura vann med endast 26 000 rösters marginal, och processen kantades av flera oegentligheter. Strax före valet gav Donald Trump sitt stöd till Asfura och hotade med att USA skulle dra in sitt ekonomiska bistånd till Honduras om hans motståndare vann. Redan före installationen reste Asfura till USA och Israel för att stärka strategiska partnerskap. Israel har under lång tid tränat militär och säkerhetstjänst i både Honduras och Guatemala.
Även Guatemala befinner sig i en akut säkerhetskris. I januari organiserade gänget Barrio 18 ett fängelseuppror på tre anstalter och tog 46 personer som gisslan. Trots att myndigheterna återtog kontrollen och frihetsberövade gängledaren Aldo ”El Lobo” Duppie Ochoa följde snabbt koordinerade attacker mot polisen i huvudstaden och dess omgivningar. Detta visar att gängen fortsätter vara mobiliseringskraftiga, även med sina ledare fängslade.
Krisen sammanfaller med en redan pågående institutionell konflikt mellan president Bernardo Arévalo och åklagarmyndigheten, som sedan Arévalos valseger vidtagit rättsliga åtgärder som begränsat regeringens handlingsutrymme och tidvis ifrågasatt valets legitimitet. Detta låser säkerhetsarbetet och gör statens respons långsammare och mindre samordnad – samtidigt som gängen utnyttjar varje svaghet.
Nygammal amerikansk politik i Latinamerika
Bakom utvecklingen i regionen ligger en mer aggressiv amerikansk utrikespolitik som påminner om Monroe-doktrinens logik: att USA:s egna politiska och ekonomiska intressen ska prioriteras i ”den egna hemisfären”. Utvecklingen från slutet av 2025 till början av 2026 visar hur stabilitet, demokrati och mänskliga rättigheter i Latinamerika utmanas.
USA:s agerande i Venezuela följer också ett historiskt mönster av flera decenniers amerikansk inblandning i regionens politik och säkerhet. Under kalla kriget använde USA militära insatser, stöd till kupper och olika underrättelseoperationer för att påverka utvecklingen i länder som Chile, Guatemala, Brasilien och Argentina. Samtidigt har USA spelat en viktig roll som demokratiförespråkare och humanitär finansiär i Latinamerika. Nedläggningen av biståndsmyndigheten USAID har dock fått stora konsekvenser, inte minst för FN-organ i Colombia som nu saknar finansiering.
Kyrkornas världsråd, Lutherska världsförbundet och ACT-alliansen, där Svenska kyrkan ingår, har fördömt USA:s militära insats i Venezuela som ett brott mot internationell rätt. Venezuelas suveränitet och självbestämmande måste respekteras, och konflikter hanteras genom diplomati – inte genom våld.
Uttalanden från Act Svenska kyrkans partnerorganisationer och nätverk
Flera av Act Svenska kyrkans partnerorganisationer och internationella nätverk har uttalat sig med anledning av den förändrade säkerhetspolitiska situationen i Latinamerika, som även påverkar villkoren för demokratin:
- ACT-alliansen: “Alerta por la paz regional: Un llamado urgente a la protección de la vida, la soberanía y el Derecho Internacional”.
- Lutherska världsförbundet: “LWF stands with church and people of Venezuela”.
- Kyrkornas världsråd: “WCC statement on Venezuela”.
Dessa uttalanden understryker behovet av att värna mänskliga rättigheter, nationell suveränitet och respekt för internationell rätt.
Sammanfattning
Demokratin i Latinamerika befinner sig i ett allt mer utsatt läge. Den övergripande utvecklingen präglas av flera tydliga trender:
- Säkerhet prioriteras framför rättsstatens principer. Populistiska ledare driver på för hårdare åtgärder, ofta på bekostnad av demokratiska och juridiska garantier.
- Regional splittring försvårar gemensamma insatser. Organisationer har svårt att agera enat när grundläggande demokratiska normer hotas.
- USA:s ökade militära och politiska inblandning påverkar regionens politiska processer. Nationella valresultat riskerar att alltmer formas av stormaktspolitik snarare än av väljarnas vilja.
- En återgång till en aggressiv Monroe-doktrin från USA:s sida. Gränsen mellan internationell rätt och nationell säkerhetspolitik har suddats ut. Denna utveckling gör de kommande månaderna avgörande för regionens demokratiska framtid.
