Medmänniskan söker livets Gud


I en kommentar till mitt blogginlägg ”Korset försonar” ställde Rebecca frågor till mig om jag anser att företrädare för andra religioner ”genast inte behöver Kristus” och om det finns andra vägar för muslimer till Gud såvida de inte förnekar Kristus. Hennes egen utgångspunkt är: ”Eftersom vi kallar oss själva Kristna så är enda vägen till Gud genom Kristus. Utan Kristus så når vi inte Gud, eftersom de andra ”religionerna” inte erkänner Kristus så kan de ej heller nå Gud.”
För mig handlar det här i grunden inte om att jämföra religioner utan om vår kristna syn på människan och vår gudsbild.

Ser vi det så, att människan är utan gudsrelation och gudserfarenheter innan hon möter det kristna budskapet? Ibland har vi förkunnat Kristus som om det saknas anknytningspunkter. I den heliga skrift som förenar judendom, kristendom och islam förkunnas att Gud skapade människan till sin avbild och till att leva i relation till Gud som medarbetare i skapelsen.

Varje människa har ett samvete och kan ta ansvar för sina handlingar. Hon har förmågan att skapa och älska, är född i en relation och lever i relationer. Därför söker hon sig till livets ursprung, mening och mål, till Gud som gav henne livet. Vilken Gud skulle hon annars söka? Vi kan tycka att många – vare sig de betecknar sig som troende eller inte – söker Gud på fel ställe och sätt. Ett tydligt vittnesbörd om det jag försöker beskriva finns i Apostlagärningarna 17: 22ff där Paulus noterar att atenarna har ett altare åt en okänd Gud som de tillber. Han anknyter till att Gud skapat alla och säger i vers 27-28: ”Det har han gjort för att de skulle söka Gud och kanske kunna treva sig fram till honom – han är ju inte långt borta från någon enda av oss. Ty i honom är det vi lever, rör oss och är till, som också några av era egna skalder sagt: vi har vårt ursprung i honom.” Tydligare kan det inte väl inte sägas.

Det betyder inte att var och en blir salig på sin tro, det är en fråga för Gud. Inte heller att alla religioner är likvärdiga och att det kvittar om vi tror på Kristus. Men vi ska inte försnäva vår gudsbild. Som kristna bekänner vi oss till Gud treenig – Fader, Son och helig Ande – skaparen, frälsaren och livgivaren. Det betyder att vi har mer att säga om medmänniskans gudsrelation än det som är knutet till Kristusgärningen. Det unika för mig är gudsuppenbarelsen i Kristus. Gud blir människa, en av oss. Gud kommer till oss och handlar med oss till frälsning, försoning och förnyat liv. Vi är inte hänvisade till oss själva i vårt sökande efter Gud och Guds vilja. Vi har en väg att gå, den bär namnet Jesus. Det är den väg vi fått. Guds vägar förfogar vi inte över.

3 kommentarer

Kenneth Landelius säger
20 augusti 2016 – 07:32

Tack bp Ragnar.
Kristallklart uttryckt!
Pax et bonum
Mvh
Kenneth Landelius

Christer Brodén säger
21 augusti 2016 – 10:26

Jämför vi någonsin religioner? Är det inte utolkningarna och deras uttolkare vi jämför? Ex-vis är vi ännu inte överens om vad kristendom är. Muslimerna mördar varandra i sin debatt. Vad är det då vi skall jämföra?

Rebella undrar säger
22 augusti 2016 – 05:05

Jag hoppas innerligen att det här sättet att formulera sig kan bilda en mellanväg mellan de två sidor som... jag exemplifierar här med en årsgammal Dagen-artikel om en svenskkyrklig domprost, kommenterat av liberala katoliker som håller med honom. Mellan denna sida alltså, SJÄLVKLART har den Gud jag tror på ”vägar till oss oavsett traditioner” Något annat helt otänkbart och "det finns bara en väg till Gud, och den går via Jesus".

Du är inte den förste som försökt säga något sånt här, bisp Ragnar. Men det blir alltid extremvarianterna som får uppmärksamhet och bråkar sinsemellan. Hur når man ut med en tankeversion som din?

Rebella undrar svarar
22 augusti 2019 – 11:16

Oops, glömde min länk. Detta är alltså mitt exempel på den ena sidan, som ganska tydligt även utmålar den andra.
http://www.katolskvision.se/blog/?p=20062

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.