Tillbakablick:

Det är den 2 maj 2013 och ett mejl landar i min inkorg:

”Hej Helena! Låter som något vi gärna vill samarbeta om. Föreslår att vi ses inom en snar framtid. Allt Gott! Ingmar Johánsson, Kyrkoherde i S:t Johannes församling”

Jag ville att den som tar del av Har hjärtat slutat slå? skulle ha en plats att gå till när Teater Brunnsgatan Fyras portar slagit igen. Ett rum att tända ett ljus i, ett rum där det finns någon att samtala med (om man vill). Lyhörda lyssnare som många gånger sett vad förluster kan göra med en människa.

Eftersom teatern ligger i St Johannes församling hade jag mejlat Ingmar. Kunde de hålla kyrkan öppen? Svaret ovan kom med vändande post. Lite senare mejlade jag pastor Ulla-Marie Gunner i Immanuelskyrkan med samma fråga, men också – kunde vi hålla ett genrep för publik hos dem? Som av en händelse hade Immanuelskyrkan Döden som tema just den här hösten. Det kändes som om någon fört oss samman och de ville mer än gärna vara med.

Nu är det augusti och i nästa vecka har jag ett möte med representanter för kyrkorna och andra som samverkar runt Har hjärtat slutat slå?. Vi har blivit många. Känns skönt att vi inte kommer att lämna publiken i sticket efter att den sista – om än hoppfulla – tonen klingat ut.

/Helena