I kyrkan använder vi ofta ordet frälst. Frälst betyder räddade. När jag tänker på kyrkans budskap om denna frälsning, denna räddning och befrielse, så kan jag inte förstå att inte alla tar till sig det budskapet. Ett budskap om befrielse är något att anamma, något att ta till sig. Men istället är det som att kyrkans budskap har blivit förknippat med instängdhet med regler som kväver friheten. Budskapet upplevs som något som hämmar och binder människor i stället för att befria och lösgöra. När jag hör dessa tankar ställer jag mig frågan – vad gick snett? Är förpackningen och presentationen fel? Eller är det kanske så att människan inte vill förstå?

”Kärleken är alltså lagen i dess fullhet” (Rom 13:10) Bibelns och kyrkans budskap är alltså kärlek. Synd är dess motsats – att inte älska. Vår synd är att vi är stängda. Stängda för Gud och stängda för våra medmänniskor. Vi stänger in oss i oss själva och låter inte kärleken flöda från oss till andra. Vi avskärmar oss och låter allt kretsa runt oss själva. Men budskapet från Jesus Kristus är – öppna dig!

Att leva som kristen är inte att bygga murar eller att låsa in sig och behålla sin tro för sig själv eller i en liten grupp kyrkobesökare. Det kristna livet är öppenhet. Jesu säger – ”se jag står vid dörren. Öppna dig, jag står som solen utanför ditt hus och väntar på att du ska öppna fönster och dörrar så ljuset får fylla dig”.
Ljuset i sig gör oss inte goda utan det får oss att se. När vi fått synen tillbaka så är det upp till oss att öppna oss och ta emot samt att handla. Att handla är att dela med sig av det goda vi fått i tankar, ord och gärningar. Dela med sig av det budskap vi fått ta del av att det finns frälsning och befrielse i tron på Jesus Kristus. Vi måste själva dela med oss så att människor ser att Gud är i det konkreta, i vardagen, i verkligheten.

Kanske har man svårt att ta till sig kyrkans budskap om frälsning för att man känner besvikelse och bitterhet genom tidigare erfarenheter. Detta äter och gnager och förstör. Men en människa som har öppnat sig kan inte behålla denna bitterhet. Men kanske är det så att när man upplever kyrkans budskap om befrielse så hör man bara med ett halvt öra och tar inte till sig budskapet som en realitet, som något verkligt och något att ta på allvar.

Jesu ord – öppna dig, borde eka i våra liv för att vara en levande kristen är att vara en öppen människa. Vad det handlar om är vår inställning som helhet. Vår attityd. Vår längtan och strävan. Att vilja följa Gud.

Romarbrevet 10:9-10
Om du därför med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst. Ty med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst.
Svenska Folkbibeln

Ja vi är vinnarna mina vänner. Och vi kommer att fortsätta kämpa till slutet. Jag blir så glad varje gång jag går in på denna sida. Jag blir så glad för allt ni gör för Gud. Allt från att några renovera någon byggnad till alla ni som jobbar med människor. Ni som tipsar om goda böcker. osv. Ni gör skillnad i vardagen för så många. Det är helt fantastiskt att Svenska Kyrkan finns och har sina kärleksfulla armar med överallt. Från det lilla församlingshuset dit nästa ingen går och upp till regeringsnivå som sträcker sig ut över hela världen. Ni är vinnarna på riktigt. Alla ni som jobbar och verkligen sliter för att göra världen bättre är hjältar på riktigt. Tänk er en värld utan er. Nej förresten gör inte det för en värld utan guds folk skulle vara en katastrof på riktig. En värld utan någon som kämpar för de små. En värld utan er som sänder hopp och tänder ljus bland människor som inget ljus har. Ni som ger kärlek till de sorgsna. Ni besöker de sjuka och svaga. Ni som jobbar på internationell nivå och når människor på ett sätt som ingen annan kan. Ni är alla delar av Kristi kropp och ni tar alla ansvar för att föra ut det glada budskapet till de behövande i generation efter generation. Varför? Jo Because winners never quit. ’Cause we are the champions of the world. . And we’ll keep on fighting till the end.

Här tycker jag att vi ska göra ett experiment. Om vi i detta experiment försöker att möta våra ovänner med kärlek så kommer vi med all säkerhet i de flesta fall få se att kärleken segrar och hur ovänskapen dör.
Om vi väljer att älska våra medmänniskor och se dem som våra vänner blir det svårt att lura dem bedra dem stjäla från dem eller på något annat sätt göra dem illa. Om vi bemöter andra som vi själva vill bli bemötta av andra så tänker vi nog till två gånger innan vi agerar. Den gyllene regeln det ni vill att andra ska göra för er skall ni också göra för dem är något vi alla bör ta till oss. Tänk noga igenom vad det skulle innebära om alla verkligen skulle leva efter detta bud. I det stora skulle krig, svält och orättvisor vara ett minne blått. På det personliga planet skulle vi inte stjäla från varandra för inte vill väl vi att någon ska stjäla något från oss? Vi skulle heller inte ljuga och lura andra för inte vill väl vi att andra ska ljuga och lura oss? Vi skulle inte göra varandra illa för inte vill väl vi att någon ska göra oss illa? Ja listan kan göras lång. Men om vi levde efter dessa ord skulle det bli ett himmelrike på jorden.

Tänk vad lite som skulle behövas men tänk vad oändligt svårt och utopiskt det ändå är.
Men du säger att du är god, snäll och att du älskar dina medmänniskor. Men hur är det egentligen? Jag tror att det bara är ett fåtal som inte sätter sig själv i förstahand när de verkligen gäller. De flesta av oss är egoister och vill att andra ska anpassa sig efter de normer vi sätter upp. Kommer det någon med nya värderingar så väljer vi oftast att bekämpa dessa normer så att allt blir som vi vill, som det ska vara enligt oss.

Det är svårt att älska andra och anpassa oss till att alla inte tänker och handlar på det sätt som vi är van. Din granne lever kanske ett helt annorlunda liv än du. Och hur bemöter vi denne? Känner vi kärlek när vi ser denne eller slår vi ner blicken för att slippa möta dennes blickar? Kanske betyder mötet konflikter om några bagateller som vi aldrig skulle tagit upp om det vore någon kär bekant. Men nu gäller det ju den struliga grannen och då måste vi diskutera om det vi är oense om.

Möt dina ovänner med kärlek så dör ovänskapen. Din ovän blir en vän, din syster eller broder. Då finns det inte någon grogrund för hat och ilska. Det blir ringar på vattnet konsekvenser om du börjar låta kärleken till din nästa segra i dina tankar och handlingar.
Likt en båt som stävar fram på livets hav skapas det vågor när fören klyver vattnet. Vågorna träffar andra båtar så att det skapas rörelse i dem. På samma sätt sätter vi vår omgivning i rörelse där vi går fram. Vi kanske tycker att vi är små och betydelselösa men alla människor påverkar sin omgivning på ett eller annat sätt.

Av de tre orden tro, hopp och kärlek så är kärleken störst. För en troende kristen kan detta kanske te sig lite märkligt. Tron på en levande Gud borde väl vara det viktigaste i en troendes liv? Jesus sa att om vi har tro som ett senapskorn så ska vi kunna förflytta berg. Tro på herren Jesus så blir du frälst är också något viktigt. Men en tro utan kärlek och medmänsklighet där du i djupet av ditt hjärta känner medlidande för din nästa är ingen riktig tro. Ensam är inte stark om man vill leva nära Gud som en sann kristen. Om du inte öppnar ditt hjärtas dörr och ser på dina medmänniskor med kärlek så är du inte som herren Jesus var till sinnet. Jesus ser på dig och mig med kärlek och skulle aldrig vända oss ryggen när vi söker hjälp hos Honom. Vi förväntar oss att oavsett vad vi gjort så ska Jesus höra våra böner och förlåta oss och hjälpa oss. Vi förväntar oss kravlös kärlek från Gud. Men när vi möter vår omgivning och ser de behov som vissa går och bär på så väljer vi att vända dem ryggen. Vi vill tro på en Gud som hjälper oss och hör våra böner men när det gäller vår broder eller systers böner om hjälp av oss är vi döva.

Vi saknar oftast kärlek och det skapar otro för andra. Om vi som troende kristna inte har kärlek så skapas en tro bland icke troende att Gud är en kärlekslös Gud som inte hör bön. Be att den helige Ande öppnar dina ögon så att du kan se på människor med kärlek. Be att du ska få se behovet och nöden som finns bakom den fasad som alla går och bär på. Ge kärlek, medmänsklighet och omtanke till din omgivning och du kommer att få kärlek tillbaks som stärker din tro på Gud.

Jag tror att drivkraften och det som stärkte lärjungarnas tro kanske inte främst var de under som Jesus uträttade. Nej jag tror att det som stärkte deras tro var att alla som mötte Jesus blev glada. Något berörde människor i Jesus närhet. Oavsett om det var en specifik sjukdom som de blev helad från så fick hela individen ett möte med Gud så de kände hans kärlek i hela sig. Människor blev inte bara helade i kroppen utan Jesus helade även själen så att kropp och själ fick harmoni.

Det som människor söker idag är balans för kropp och själ som leder till harmoni i vardagen. Min uppmaning till er som söker är, sök inte bland massa konstigheter och påhittade övningar bland människor och påstådda gurus och lärare som säger sig veta vad du saknar och som gärna tar betalt för det och som inte fungerar och leder någon vart. Nej sök först gudsrike så skall det andra tillfalla dig. Sök först Jesus Kristus och be honom om frid och harmoni i ditt liv så ska du få se att något händer. Själen får ro när Jesus får röra vi den och du blir glad och harmonisk. Prova att be till Jesus det är gratis.

Ofta läser vi i bibeln att de som får möta Gud blir glada. Det verkar vara viktigt för Gud att vi är glada. När vi är glada kan vi också möta omgivningen med kärlek och kärlek leder till tro på Gud. När världen ser att vi har kärlek till varandra och att vi är ett så leder det till tro på en levande och kärleksfull Gud. Och det är väl det vi vill, att människor ska komma till tro? Men vi ska veta att allt börjar med kärlek till dem vi har runtomkring oss.

Den enda ersättning Jesus fick var människors kärlek och det tror jag gjorde honom glad. Och när människor såg att Jesus inte krävde något tillbaks utan bara älskade dem av djupet av sitt hjärta kom de till tro. Frälsningen är en gåva som vi får av Jesus för att Han älskar oss. Det enda vi behöver göra är att ta emot och vara glad. Frälsningen är fri, gratis, och det enda vi behöver gör är att säga ja till Jesus så får vi frälsning. Säger vi ja så möter han oss med kärlek. Tro och hopp får vi på köpet men kärlek kräver handling och ställningstagande.

Vi kan aldrig begära något tillbaka från andra människor när vi i Jesu namn ber för dem och ett under sker. Vi kan inte göra något av egen kraft utan är helt beroende av den nåd herren Jesus Kristus ger oss. Vi är bara redskap i mästarens hand som ska vara tacksam att han väljer att använda när det sker. Men för att vi ska vara villig att föra det goda budskapet till människor räcker det inte bara att säga vi tror utan det krävs hjärtan som blöder och som är fyllda med kärlek. Tro utan handling är död. Tro att kunna påverka är stort men kärlek att verkligen vilja uträtta något är större. Kärlek är de ringar på vattnet vi ska sända ut från oss där vi går fram.

Hopp ja det är väl samma där. Ingen kärlek inget hopp. Hoppet är det sista som överger oss heter det. Men hoppet att mänskligheten en gång skall finna vägen till Gud och förenas med Honom försvinner om vi inte möter de icke troende med kärlek. Det får dock inte vara en blind och dum kärlek som tillåter alla att tro och leva som de vill. Nej kärlek är att visa människor respekt och ta budskapet om frälsningen genom Jesus Kristus på allvar. Vi ska inte vara med och bygga altare och tempel som är avsedda för andra gudar än den levande Guden. Vi kan aldrig förhindra att människor som inte tror som oss bygger dessa men vi ska inte vara med i detta byggande. Tror vi på en gud så ska vi även undervisa om en gud. Vi ska ge alla folk ett hopp om en bättre värld genom den kärlek som Jesus Kristus ger oss genom tron på Honom. När de första kristna kom till Rom så fanns där altare och tempel avsedda för olika gudar. Men där fanns även ett altare för en okänd gud. Folket i Rom hade kanske bara hört lite sporadiskt om den sanna Guden. Men de hade ändå reste ett altare åt Honom. De insåg nog att deras egna påhittade gudar och gudinnor inte hade någon verklig makt. När de bad till dessa så föll deras böner platt till marken. Hur de än bad och hur än deras vädjan till dem utformades så hände ingenting. Deras gudar hade bara fört dem bort från den sanna vägen. Deras dyrkan av dessa avgudar hade bara lett dem ut på deras ökenvandring mot ett mål som till sist blev en återvändsgränd. Men Gud fanns mitt ibland dem och trots att de inte visste det så hade de rest ett altare till Hans ära.
Gud fanns med och gav de som sökte efter en sann levande gud öppnade ögon och ett hopp om räddning från synden.
Allt eftersom de kristna predikade kärleksbudskapet med makt och myndighet till folket så revs altarna och templen eftersom. Till sist stod bara altaret kvar. Det var altaret som var tillägnat den okände guden. Jesus Kristus hade segrat genom att människor som var uppfyllda av den helige Anden predikade tro som ingav hopp och som fyllde människor med kärlek till den ende och sanna Guden. Det var dock ingen naiv och dåraktig kärlek utan en kärlek som visade människor på rätt och fel. Att inte vara salt och bara stryka folk medhårs gör att vi leder dem mot fördärvet.

Då liksom nu gäller det att tala om den sanna vägen genom Jesus Kristus så människor hittar rätt. Sedan har alla ett val de själva måste ta ansvar för. Man kan tacka ja eller nej. Men tänk på att det är ett budskap från den levande guden vi ska presentera. Gud vill att människor ska vara glada och harmoniska. Vi ska ge människor hopp när de står inför svåra situationer. Vi ska ge hopp i nöden. Vi ska ge människor hopp att döden inte är ett avslut utan det finns ett liv efter detta. Men vi ska inte ljuga för människor och säga saker som vi själva inte tror på. Nej det vi predikar och undervisar måste naturligtvis vara det vi själva tror på i våra hjärtan. Vi ska inte skönmåla eller försöka överdriva för då blir folk besvikna. Ett klar och tydligt budskap om att när man tror på Jesus Kristus så blir man frälst och får evigt liv som en gåva. Detta är väl ett hopp som heter duga? Världens bästa budskap med tro och hopp om en framtid trots att livet kanske inte alltid är rättvist och bara är kaos och elände. Ett liv efter detta där vi får leva i harmoni med Gud. Det är detta vi tro på och det är det vi ska predika. Man måste vara realistisk vi kan inte hjälpa alla till ett bättre liv. Men vi kan förmedla budskapet som Jesus Kristus bad oss att vi ska förmedla att frälsning finns åt alla. Silver och guld så att det räcker till att hjälpa alla har vi inte. Men det vi har skänker vi till världen, stå upp och se på er frälsare. Mitt i er sorg och bedrövelse så finns det ett hopp om en bättre värld i livet efter detta elände ni kanske just nu lever i. Det är den bästa gåvan vi kan skänka till dem som saknar tro, hopp och kärlek. Men det är viktigast att även vi tror att himlen finns på riktigt.

Kanske var alla dessa människor jag mött på min väg genom livet på något vis meningen att jag skulle möta? De som jag sagt något till som varit till hjälp. De människor som jag i olika situationer besökt. Somliga har haft problem, dem har jag kanske betytt något för? Somliga har bara varit människor som jag tycker det är roligt och trevligt att möta. Kanske har dessa möten människor i mellan betytt något? Att jag försöker vara en god människa kanske betyder något för min omgivning? På min vandring genom livet så kanske inte jag alltid förstår att jag sätter avtryck på dem jag möter. Det som jag tycker är banalt blir bestående intryck som någon tar med sig genom hela livet.
Jag vet att aldrig när och hur Gud verkar genom mitt sätt att bara vara i min enkelhet.
Det enda jag vet med säkerhet är att allt vi gör betyder något för Gud. Vi kan säga att vi alla tjänar Gud på ett eller annat sätt bara genom att leva. Vi behöver inte göra oss till, ta på en mask på söndag, tänka på ett visst sätt, leva på ett visst sätt. Gud finns där och vi får bara vara den Han gjort oss till.
Att vi sedan förändras allt eftersom ju mer vi närmar oss Gud är helt naturligt.
Gud finns i varje andetag vi andas.
Även om det kan kännas tungt så ska vi alltid veta att Gud finns vid vår sida.
Det är Gud som ger oss liv.

För mig har alltid hösten varit förknippad men naturens avskedsfest innan den lägger sig till ro för att vila. Trädens avsked med lövens otroliga färgprakt blir till ett enormt sprakande fyrverkeri. Jordens gåvor till oss dukas upp efter böndernas slit och naturens egen gång. Skördarna blir rikliga och förråden fylls. En fantastisk del av året där liv och död samsas för att livet ska gå vidare till nya generationer. Paradoxalt är det döden i naturen ger oss mat som blir till energi och kraft för att vi ska orka överleva genom den stundande vintern. I naturen är döden något som är naturligt. Något dör för att livet ska föras vidare.

Som kristen ser jag naturligtvis kopplingar mellan höstens död och Jesu död på korset. Precis som naturen ger oss liv genom döden så får vi hämta kraft och glädje i att Gud gav oss en möjlighet till frälsning genom att Jesus dog för oss alla. Jesus var det frö som måste dö för att vi skulle få liv. Likt höstens frukter, bär och svampar är det kristna livet och den glädje och det hopp som finns i det är gratis. Men det krävs mod och framför allt handling för att våga plocka den frukt som erbjuds. Du får vara med om du vill. Men beslutet är ditt.