Om nu datumet vi har för Jesu födelse är rätt så är temperaturen nu den 24 december -5. Perfekt väder för en höggravid att ge sig ut på en tripp till Betlehem. 13 mil på en åsna.
När jag läser berättelsen om tiden runt Jesu födelse så går mina tankar till Maria. Hon beskrivs som saliga guds moder. Men hur salig och omhändertagen av Gud kände sig Maria egentligen under denna resa? Ja visst ängeln Gabriel kom till henne och berättade att hon skulle föda en son. Exakt när detta inträffade vet vi inte men det måste åtminstone varit inte fullt nio månader sedan. Och där satt hon nu på en åsna på väg mot Betlehem. Bara att rida på en åsna var och är väl än idag ingen höjdare och att vara höggravid gjorde inte saken bättre. Ja inte vet jag vad Maria kände och tänkte men inte skulle då jag känt mig välsignad och utvald och jag varit tvungen att gjort den resan.
Resan var nog så mödosam för Maria att de blev tvungna stanna flera gånger efter vägen och hämta krafter. Jag kan riktigt känna Marias smärtor och hennes rädsla att något kunde gå fel under denna resa. När resenärerna nådde fram till Betlehem så var det så mycket folk där så det fanns ingen plats på någon vettig plats att vila sig på. Överallt var det fullt. Ja Betlehem var ingen stor stad så detta var väl vad de hade kunnat förvänta sig. Till historien hör också att Maria och Josef var fattiga. Kanske fanns det plats men kassan var skral? Ja återigen går jag till mig själv, hur välsignad skulle jag känt mig? Skulle inte Gud i förväg berett något till Maria? Men så var det inte de fick irra runt och försöka hitta något. Otrons vindar svepte säker över dem i form av glåpord och skratt bakom ryggen. – ”men visst var det hon som sa att hon skulle föda Guds son och här är hon nu fattig och ingen stans att bo. Ja stackars människa”. Det står ju inget om detta men folk vet och folk pratar då som nu. Ja här bör kanske tilläggas att det var ju släkten som hade samlats i Betlehem för skattskrivningen.
Och där till sist fann de detta stall som vi ser på våra julkort. En mysig och ljus träbyggnad full av leende djur. Rent, snyggt och helt utan doft. Nej det är ju löjligt att vi serverats denna bild av stallet. Kanske var det just för att de hade en åsna med sig som de hamnade där? Stallet var kanske och mest troligt en uthuggen grotta. Det var mörkt smutsigt och naturligtvis doftade det djur där. Ja stallet var och är inte den optimala platsen för att föda barn. Men här var de nu och det var bara att gilla läget och Gud lyste tillsynes med sin frånvaro. Ja än en gång, hur välsignad kände Maria sig? Gud skulle ju vara med mig men här i ett skitigt stall ska jag nu föda mitt första barn.
I samma stund fanns det några herdar som fick besök av en ängel och fick ett fantastiskt budskap att en frälsare blivit född i Betlehem. Herdarna var på den tiden bland de lägststående de fick änglabesök och fick höra en stor del av den himmelska härskaran men Maria fick inget änglabesök. Där låg hon i stallet och hade just genomgått en förlossning helt utan bedövning så änglasången var nog långt borta. Däremot kanske hon kände en lycka att allt gick bra och att hon nu hade fått en lite välskapt pojke. Men hur orkade Maria? En lång strapatsrik resa och som avslutning barnafödande. Men änglasången hörde hon nog aldrig. Och sedan kom även ett gäng visa män som följt stjärnan till stallet. Det står inget om att Maria såg någon stjärna men plötsligt stod de bara där de tre vise männen med dyra gåvor. Det står att de gav tre gåvor guld, rökelse och myrra. Men jag tror de kom med en fjärde gåva. Jag tror deras besök återgav Maria tron att det var guds son hon just hade fött. Ja kanske tystnade släktens prat, skvaller och kanske tvivel om att Maria just hade fött guds son när de såg detta sällskap dra in i Betlehem? Även herdarnas vittnesbörd om vad de sett och hört förstärkte nog tron på att Gud var med trots alla motgångar. Jag tror hela staden fick höra berättelsen om vad herdarna hade fått se och upplevt. Även herdarnas berättelse gav tro och hopp. Jag kan riktigt se herdarna när de kom till Betlehem glada, upprymda och helt berusade efter det fantastiska mötet det just fått varit med om. Det hade fått varit med om något som förvandlade deras liv och en berättelse de fick berätta om och om igen. Kanske var statusskillnaden mellan vise männen och herdarna en nödvändighet. De tre vise männen hade nycklar som passade för de fina salongerna medan herdarna kunde tala till vanligt folk. Och åter om jag får spekulera så måste folk ha kommit från alla håll. Jag tror nog att världshusvärden som tidigare avisat dem kom skamset med något nytt erbjudande.
Jag vad har denna historia att lära oss? Ja jag tror vi kan se oss själva och sätta oss in i Marias tankar. Kanske våra enkla tvivel om Gud och tro för minsta motgång får sig en törn. Maria guds utvalda hade det inte lätt. Och resan till Betlehem kan nog liknas vid en livsresa. Livet blir inte problemfritt och tillrättalagt trots att man är utvald av Gud. Trons väg är kantad av problem och hinder men problemen till trots så är man fortfarande lika kallad av Gud. Väljer du att säga ja till Jesus Kristus blir inte väger per automatik rak men Gud älskar dig och kommer att vara med alla dagar. Ja även de dagar då du måste åka på en åsna till ett stall och föda gudsgåva, Jesus, som skulle bli väldens ljus. Vägen till Gud är ingen prestation utan vägen till Gud är öppen av Guds kärlek till oss människor. Den vägen är nåd bara nåd från Gud. Ja Jesus Kristus är vägen sanningen och livet. Och Jesus Kristus är Guds julklapp till dig och mig. Låt Jesus födas in i ditt liv. Kanske tycker du att du är för smutsig för att ta emot Jesus Kristus men han föddes i ett skitigt stall en kall dag i december. Och kan hans födelseplats förvandlas till julkortsmys så kan även du bli förvandlad oavsett vem du är. Kom, idag är en frälsare född.