I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. Han var i begynnelsen hos Gud. Genom honom har allt blivit till, och utan honom har inget blivit till, som är till. I honom var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det. Johannesevangeliet 1:1-5

Jag tänker försöka belysa att ordet blev någon som för människan från död till liv, från mörker till ljus. Någon ser på oss med kärlek trots vår brustenhet. Visst kan vi känna oss dåliga och bli nerstämda över att vi inte kommit ur brustenheten. Vi känner alla en litenhet i att vi inte räcker till i vår strävan att vara helt överlåtna i vår tro på Gud. Men mitt i vår besvikelse kan vi samtidigt känna en stor glädje när vi förstår att vi är älskade av Gud. Det känns tudelat på något sätt.

Jag tycker vi ska glädjas över insikten att det finns bara en som är fullkomlig. Befrielsen i att den ende som levt här på jorden utan synd är vår herre Jesus Kristus. Det är en glädjande insikt att vi alla har misslyckats i vår strävan att på egenhand bli fullkomlig och värda att älskas av Gud. Det är bara när Gud ser på oss genom Jesus som vi blir fri från våra synder. Glädjen över insikten att vi inte kan hålla guds lag och vara perfekta utan att frälsningen är en gåva och att allt är nåd, bara nåd från Gud som älskar oss. Insikten att vi är älskade av Gud gör oss fria att behålla vår tro i en brusten och ofullkomlig vardag.

Det spelar ingen roll om dina föräldrar var djupt troende eller om din släkt varit troende i generationer eller om det är första gången du sätter din fot i en kyrka. Frälsningen är ett personligt – ja, jag tror på Jesus Kristus. Det enda en stark tro i tidigare generationer kan bidra till är att de skapade en grogrund i en trons mylla som fick dig att växa. Men inga av dessa var fullkomliga utan syndare frälst av nåd. Vi är alla med i den skaran. Där finns ingen rang eller några grader vi är syndare hela bunten punkt. Men det är också det som gör den kristna tron så fantastisk för det gör ju oss alla jämställda och den som gjorde oss fri från synd var vår bror Jesus Kristus då han dog för oss på korset. Det är genom hans död vi åter fick kontakten med Gud vår far och inte genom våra gärningar. Det levande ordet, Jesus Kristus kommer till oss i bröd och vin i nattvarden. Och där får vi komma i vår ofullkomlighet, eller kanske rättare, tack vare vår ofullkomlighet då vi förstår att vi som människa inte räcker till utan är helt beroende av en nådefull Gud som älskar oss. Och det är tack vare sprickorna i vår brustenhet som guds kärlek kan stråla ut genom oss.

Vi ska naturligtvis söka oss närmre Gud varje dag och vara goda människor. Men det är ingen att hänga upp vår tro på eftersom vi kommer att misslyckas. Men då får vi komma till Gud med våra misslyckanden. Gud ser oss genom Jesus Kristus och förlåter oss om vi ber ärliga böner.
Kristen tro och frälsning är ingen ”göratro” för att komma i ett rätt förhållande till Gud. Kristen tro är nåd, nåd och nåd. Det vi ska göra är att göra gott så gott vi kan.

Evangelisten Johannes skrev ”Och Ordet blev kött och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den Enfödde har av Fadern, och han var full av nåd och sanning”.

Jesus Kristus är det levande ordet till oss.